Kurt Björklund tjänstgjorde som brittisk kommandosoldat under invasionen i Normandie.

© Midgley (Sgt) No 5 Army Film & Photographic Unit

I första vågen på D-dagen

När Kurt Björklunds transportfartyg sänktes av tyskarna gick han med i brittiska armén. Som kommandosoldat deltog han i första vågen vid landstigningen i Normandie 1944.

10 mars 2017 av Lennart Westberg


Statarsonen Kurt Björklund föddes 1921 i byn Norra Vram, nära Bjuv i nordvästra Skåne. Han var det sjunde av tolv syskon och såg på nära håll hur hans bröder i unga år slets ner i förtid av det hårda jordbruksarbetet.

När Björklund var femton år förfalskade han sin fars underskrift på ett intyg för att kunna gå till sjöss och blev jungman i handelsflottan.

Under andra världskrigets första år tjänstgjorde Kurt Björklund i den norska handelsflottan och deltog i Murmanskkonvojerna: de brittiska och amerikanska handelsfartyg som gick i eskorterade konvojer med krigsmateriel på Murmansk efter Hitlers angrepp på Sovjetunionen 1941.

I juli 1942 deltog han på fartyget Ironclad i den allierade konvojen PQ 17 och upplevde hur tyska ubåtar och torpedplan sänkte ett stort antal av konvojens fartyg under färden från Island till Kolahalvön. På håll såg han hur explosionerna kastade maskindelar, eld och rök högt upp i luften.

Mirakulöst nog överlevde Björklunds fartyg både dit- och återresan från Archangelsk till Halifax. »Tyskarna anställde en ren massaker på alla fartyg som de kunde hitta», berättade han efteråt. »Av de trettiosex som började resan fanns bara elva kvar till slut.»

Sänktes av tyskt flyg

Hösten 1942 arbetade Björklund på en norsk kusttramper. När fartyget var på väg in i Bristolkanalen sänktes hon av tyskt flyg och sjönk på några minuter: »Chocken när fartyget, som varit vårt hem, försvann ner
i djupet är svår att beskriva.» De tyska planen besköt livräddningsbåtarna med kulsprutor och dödade flera av Björklunds kamrater: »Vreden som steg inom mig var röd som eld och jag lovade mig själv att betala tillbaka.»

Nästa dag räddades de överlevande av en brittisk jagare och Björklund sändes till det svenska konsulatet i London som ville skicka hem honom för att göra svensk värnplikt. Men han lyckades istället övertala militär-attachén att bevilja honom att söka som frivillig till den brittiska armén.

Kurt Björklund antogs som kommandosoldat i The Royal Marines. 1943 flyttades hans elitbataljon till Scapa Flow på Orkneyöarna. Därifrån deltog Björklund i räder mot den ockuperade norska kusten på jagaren Stord. Hans kommandogrupp landsattes även en mörk natt på Björnön i Svalbard och slog där ut en tysk radiopejlingsstation som utgjorde ett stort hot mot de allierade Murmanskkonvojerna.

Konvoj PQ 17 attackeras av tyska flygplan på en bild från juli 1942. Kurt Björklund hade tur och överlevde.

© Keystone/Hulton Archive/Getty

Första vågen på D-dagen

Natten mot den 6 juni 1944 landsteg Kurt Björklunds kommandogrupp i Normandie som förtrupp till den allierade invasionen av kontinenten. Så här berättar han själv om händelsen:

Vi hade 100–150 meter vatten att springa genom innan vi kom i land. Jag tillhörde den så kallade första vågen, som var ett elitgäng bestående av handplockade kommandosoldater. Kulspruteelden mötte oss nästan omedelbart men det var ingen idé att kasta sig omkull, för vattnet skulle ändå inte ge något skydd.

Kamraterna trillade överallt runt omkring mig utan att jag visste om de blivit skadade, dött eller bara ramlat.

I tunga, klafsande våta kläder fortsatte jag uppför den svagt sluttande gräsbevuxna slänten. Utan att jag förstod hur det gått till hade jag lyckats komma bakom de tyska skyttevärnen. 

Jag hoppade ner i ett av dem som grävts ut i sicksack i marken för att utföra mitt jobb. Så småningom blev det kväll även denna förfärliga dag och vi gjorde oss i ordning för att sova under bar himmel. Efter tre–fyra dygn stod det klart att invasionen hade varit framgångsrik och snart kunde vi ta oss vidare in i Normandie.

Började ensamsegla

Krigsupplevelserna förföljde Kurt Björklund även när han efter kriget bildade familj, fick barn och flyttade hem till Sverige och Helsingborg, där han blev boxningstränare och rorsman på färjelinjen Helsingborg–Helsingör: »Efter mina krigsupplevelser hade jag aldrig fått någon riktig ro i kroppen. Trots att jag gjort allt för att glömma har de smärtsamma minnena av gevärseld och sårade eller döende människor vaknat till liv vid minsta påminnelse.»

Lösningen blev hans förvärv av segelbåten Golden Lady, en Hallberg-Rassy (Monsun 31). Som 59-åring gav sig Kurt Björklund ut på sin första av totalt tre ensamseglingar jorden runt, den sista vid över 70 års ålder.

Mest känd blev han för den andra världsomseglingen genom prestationen att ensam passera The Roaring Forties (haven mellan 40:e och 50:e breddgraden) på södra halvklotet, delvis i rykande storm.

Björklund var också förste svensk att runda de fem klassiska hornen. Golden Lady kan idag beskådas på Råå museum för fiske och sjöfart utanför Kurt Björklunds hemstad Helsingborg, där han 2006 avled i en ålder av 85 år.

Kanske är du intresserad av...

Läs också