Ryssvägen, Västmanland

En sliten skylt minner om de sovjetiska soldaternas arbete i de västmanländska skogarna.

Ryska soldater byggde väg i Sverige

»Ryssvägen» kallas en väg i Västmanland som byggdes av sovjetiska militärer under andra världskriget. En minnessten och ett litet museum minner om soldaterna som flytt ur tyska fångläger.

28 juli 2015 av Seved Johansson

Mellan oktober 1944 och mars 1946 utlämnade Sverige 2 500 sovjetiska militärer till dåvarande Sovjetunionen, något som få svenskar känner till. Dessa soldater ur Röda armén hade flytt från tyska fångläger i Finland och Norge till det neutrala Sverige, där många av dem hade hoppats få stanna.

Några av männen hamnade i skogarna i Västmanland. I byn Krampen byggdes särskilda förläggningar, med bostadsbaracker, matsal och tvättstuga. En av dem som forskat om dessa halvt hemliga läger är journalisten Hans Lundgren, som i sin bok Krampen – ryssläger i Sverige under andra världskriget beskriver något av invånarnas bakgrund och vardag.

Fann soldathjälm

I bokens inledning berättar Lundgren hur han en majdag år 1970 var med sin far och röjde i skogen inte långt från Krampens järnvägsstation. I en skreva mellan några stenar fann de en rostig tysk soldathjälm, något som förbryllade dem båda.

Efter en del forskande fick Lundgren veta att hjälmarna härrörde från militärer ur Röda armén som hade rymt ur tysk fångenskap och tagit sig till Sverige. Här hade de placerats i så kallade »ryssläger», bland annat i Krampen. 

Förläggningarna hade initierats och byggts upp av Kungliga Social-styrelsen 1943 men hade också starka kopplingar till sovjetiska myndigheter. Lägren hade både en svensk och en sovjetisk lägerledning och Sovjetunionen krävde av Sverige att man skulle registrera alla flyktingarna och överföra kunskapen om dem till Sovjet. Syftet var att de skulle återföras till sitt hemland.

I Sverige fanns det under större delen av andra världskriget sju läger av den här typen, varav tre i Skinnskattebergs kommun: Krampen, Baggbron och Baggå. Övriga läger var förlagda i Storvreta (Uppsala), Lissma (Stockholm), Byringe (Strängnäs), Abbortjärn (Ludvika) och Hagaström (Gävle).

Ryssvägen, Krampen, Västmanland, minnessten CCCP

Innan soldaterna lämnade lägret vid Krampen ristade de in hammaren och skäran samt "CCCP"i en sten vid Ryssvägen.

Tvättstugan och rysskällaren kvar

Krampens järnvägsstation låg en kilometer från landsvägen mellan Aronsberg och Uttersberg i Skinnskattebergs västra kommundel, invid den så kallade Krylbobanan. Platsen är sedan länge öde – matsal, bostadsbaracker, Folkets hus och lägerchefens bostad är borta. Kvar finns tvättstugan, en del av den så kallade rysskällaren och en av banvaktarbostäderna. 

Tågen på stambanan rusar varje dag förbi Krampen på sträckan Örebro – Frövi – Krylbo. Det var det isolerade läget, närheten till stationen och tillgång till arbete på statens mark som gjorde att Krampen blev en förläggningsort. Som mest bodde här cirka 300 sovjetiska män, vilket gjorde Krampen till det största lägret för sovjetiska soldater i Sverige.

Under tiden i Sverige ägnade sig flyktingarna åt skogs- och vägarbete. De byggde bland annat den så kallade »Ryssvägen» från Kramptorget mot Karmansbo. Folk från trakten ledde arbetslagen på mellan sju och tio man och instruerade männen i hur de skulle avverka skog och borra i sten för att sedan kunna spränga.

Ryssvägen hann inte bli klar före repatrieringen i slutet av år 1944. Då fick ortsborna bevittna den största enskilda utlämningen av utländska soldater i Sverige under andra världskriget. 740 soldater skickades tillbaka från lägren i Krampen, Baggbron och Baggå. Enligt svenska myndigheter skedde resan frivilligt, men i själva verket var den beordrad av Sovjetunionen som gjort påtryckningar mot Sverige i frågan.

Krampen, Ryssläger, tvättstuga, museum

I tvättstugan vid det som en gång var rysslägret är nu ett litet museum över händelserna i Krampen.

Minnessten sattes upp

I november 1945 stängdes förläggningen i Krampen och de flesta barackerna brändes ned under år 1946 eller 1947. Den pampiga stationsbyggnaden revs 1975.

Innan de lämnade lägret hade några lägerinvånare ristat in hammaren och skäran samt orden »CCCP 1944» i en sten vid ett backkrön utmed Ryssvägen.

År 1999, exakt 55 år efter att soldaterna utlämnats till Sovjetunionen, samlades ett hundratal personer på Ryssvägen mellan Nyckelmossen och Krampsjön, för att avtäcka en sten med en inskription som hedrar minnet av soldaterna.

Tvättstugan som finns kvar har restaurerats och blivit ett museum över lägret. Det är Västmanlands läns museum och föreningen »Kulturbygd i samverkan» som arbetat med detta. På det viset vill man lyfta fram historien om lägret där 300 sovjetmedborgare byggde väg genom skogen innan de, på Stalins order, tvingades tillbaka till Sovjetunionen.

Kanske är du intresserad av...

Läs också