Toyotomi Hideyoshi – legendarisk krigare

I mitten av 1500-talet kastades Japan in i ett av världshistoriens mest omfattande inbördeskrig. Ur detta kaos kom bondsonen Toyotomi Hideyoshi att stiga

29 december 2014

Toyotomi Hideyoshi – legendarisk krigare

Hämtad ur 1500-tal Krigsfronten — 29 december 2014 12:39 | Inga kommentarer

 

Ur Militär Historia nr 1 2015.

I mitten av 1500-talet kastades Japan in i ett av världshistoriens mest omfattande inbördeskrig. Ur detta kaos kom bondsonen Toyotomi Hideyoshi att stiga i graderna och bli en av Japans mest lyckade generaler.

Året är 1592. Japanska styrkor har under loppet av endast tre månader svept fram över Korea. Både Seoul och Pyongyang har fallit och nästan vartenda slag har slutat i japansk seger. I Japan sitter Toyotomi Hideyoshi, landets enande fader och mannen bakom invasionen av Korea, och drar i trådarna till denna det medeltida Japans största militära operation. Nästan 160 000 man har landstigit på den koreanska kusten. Skickliga i krigskonst efter den långa tid av inbördeskrig som Japan precis erfarit, har de gång på gång besegrat de numerärt överlägsna koreanska styrkorna.

Hideyoshi var på toppen av sin makt och hans ambitioner överträffade allt hans samtid kunnat föreställa sig. Erövringen skulle bara vara ett brohuvud inför en större invasion – invasionen av Kina.

Men vägen till makten hade varit allt annat än enkel. Hideyoshi hade kämpat sig upp i det japanska samhället under en av Japans våldsammaste perioder, Sengoku Jidai: »De krigande staternas tid».

Toyotomi Hideyoshi föddes år 1536, mitt under brinnande inbördeskrig som son till en enkel bondesoldat. Hideyoshis far var i tjänst hos klanen Oda. Under 1500-talets början hade den regerande militärdiktatorn, shogunen, tappat makt till fördel för ett stort antal feodalherrar. Dessa hade skapat egna riken och stred om makten i Japan. Odaklanen var bland dem som tjänat på shogunens förlorade makt.

Hideyoshis far dog, invalidiserad efter sin krigstjänst, när Hideyoshi var sju år gammal. Tillsammans med sin mor och äldre syster tvingades Hide-yoshi att kämpa för sin överlevnad.

Lite är känt om hans ungdom, men år 1551 dök han upp i en närliggande provins som styrdes av klanen Imagawa. Vid 15 års ålder sökte Hideyoshi tjänst hos en mindre vasall till denna.

Klanen Imagawa var sedan länge Odas svurna fiender. Men den ambitiösa Hideyoshi sökte sig till vilken klanherre som helst som var villig att ta emot honom. Missnöjd med tjänsten återvände han dock till Oda 1558 och tog tjänst hos klanledaren Oda Nobunaga. Där kom han att stanna i 24 år och det var där som Hideyoshis militära karriär tog sin början.

Imagawaklanens ledare Yoshimoto hade planer på att marschera mot Kyoto för att störta shogunen. För att göra detta var han tvungen att marschera igenom Odas område.

År 1560 gick Yoshimoto Imagawa över gränsen med 25 000 man. Oda Nobunaga var på papperet chanslös. Med endast omkring 3 000 soldater såg läget hopplöst ut. Oda Nobunagas närmaste vasaller och rådgivare bönade och bad honom att ge upp, men han vägrade. Istället planerade han att anfalla Imagawas här.

Yoshimoto Imagawa hade slagit läger i det skogsbeklädda Okehazamapasset. Där firade hans män sina tidiga framgångar och Yoshimoto Imagawa själv inspekterade huvudena från de fiender han besegrat i sitt fälttåg.

Samtidigt tog Oda Nobunagas armé positioner vid ett tempel i närheten. Där satte de upp halmdockor klädda som soldater och ett stort antal fanor för att lura Imagawa. Därefter marscherade Oda Nobunaga runt Imagawa i skydd av skogen med större delen av sina styrkor. Under marschen bröt ett kraftigt åskoväder ut. Oda Nobunagas armé fortsatte att röra sig medan Imagawas styrkor tog skydd i sina tält.

Oda Nobunaga beordrade halt nära Yoshimoto Imagawas läger och när ovädret ebbade ut gav han sina trupper order att anfalla. De svepte ned över lägret och tog större delen av fiendehären med överraskning. Yoshimoto Imagawa själv missuppfattade inledningsvis situationen och trodde att ett bråk hade brutit ut i hans egna trupper. Först när två samurajer stormade mot honom insåg han att de var anfallna. Han lyckades undvika den första samurajens spjut, men den andra högg honom och tog hans huvud.

Slaget vid Okehazama etablerade Oda Nobunaga som en skicklig general och som en av de dominerande maktspelarna i området. Enligt traditionen är det även under detta slag som Oda Nobunaga för första gången lade märke till sin talangfulle sandalbärare, Toyotomi Hideyoshi.

Efter segern vid Okehazama befann sig Hideyoshi ständigt vid Oda Nobunagas sida. Segern hade knäckt Imagawaklanen i söder och Oda Nobunaga sökte nu en allierad i området.

Han fann denna allierade i en av Yoshimoto Imagawas forna vasaller, Tokugawa Ieyasu, grundaren av Tokugawashogunatet som senare skulle komma att styra Japan i 250 år. Ieyasu kom även han att bli en lojal följeslagare till Oda Nobunaga.

Med sin södra gräns säkrad vände Oda Nobunaga blicken norrut mot provinsen Mino. Oda Nobunaga var gift med dottern till den förra ledaren i Mino, men svärfadern hade nu dött och hans son och arvinge vände sig mot Oda Nobunaga. Inom kort dog dock även sonen, men kriget fortsatte under hans arvinge Saito Tatsuoki.

Hideyoshi spelade en aktiv roll i kriget mot Tatsuoki, men exakt vad han gjorde är källorna inte överens om. En av de mest kända historierna berättar hur Hideyoshi fick uppgift att bygga ett fort precis vid kanten av fiendens territorium. Man byggde hela natten och i gryningen såg Saitoklanen en färdig fästning på kullens topp. Förståeligt nog blev soldaterna både förskräckta och imponerade. Det de inte visste var att fästet endast var en tvådimensionell kuliss.

1567 säkrade Oda Nobunaga Minos huvudstad. Nu kontrollerade han två provinser och var områdets mäktigaste härskare. Han var redo att tåga mot shogunatets huvudstad, Kyoto. Oda uppnådde sitt mål 1568 och gick segrande in i Kyoto. Väl där ersatte han den dåvarande shogunen med dennes kusin, Ashikaga Toshiaki. Toshiaki kom att bli den siste av sin ätt och han var inte mer än en fasad för Oda Nobunaga. Den verkliga makten låg nu i klanen Odas händer.

År 1570 började så Odas kampanj mot hans kanske mäktigaste fiende, klanen Asakura. Det är från samma år som källorna om Hideyoshi börjar bli mer pålitliga och omfattande. Nu var Hideyoshi befälhavare för 3 000 man i Oda Nobunagas armé och en medlem av hans innersta krets av pålitliga rådgivare och generaler.

Sommaren 1570 ställde Oda Nobunagas styrkor upp mot Asakuraklanen och dess allierade. Kombattanterna positionerade sig på var sin sida av den grunda Anegawafloden, från vilken slaget har fått sitt namn. Inför bataljen fördelade Oda Nobunaga befälet över trupperna till sina generaler.

På grund av sin bakgrund som bondeson tilldelades Hide-yoshi de nyrekryterade soldaterna vars lojalitet inte var helt säker. Trots det var befälet en milstolpe i Hideyoshis karriär. Det var första gången han ledde en större styrka i öppen strid.

Arméerna möttes mitt i floden. Oda Nobunaga, som själv kontrollerade centern och den högra flanken, såg till att hans styrkor höll fienden på plats. Samtidigt bröt Tokugawa Ieyasus män igenom fiendelinjerna på den vänstra flanken och föll motståndaren i sidan. Sedan skickade Oda Nobunaga en styrka han hållit i reserv för att ansätta fiendens andra flank. Motståndet gav snabbt vika och slaget slutade i en total seger för Oda Nobunaga.

Även om Hideyoshis roll i slaget varit allt annat än framträdande var det nu ändå tydligt att han en gång för alla var en del av Oda Nobunagas innersta krets. Det bevisades ytterligare av det enorma förtroende han gavs när Oda återigen tvingades vända fokus mot sydöst och Hideyoshi fick ansvaret över hela den norra fronten.

Uppgiften innebar huvudsakligen att bevara freden i ockuperade områden och skydda provinserna från klanerna som nyligen besegrats vid Anegawa. Det var en stor uppgift och att den gavs till Hide-yoshi visar tydligt att han både var kapabel och omtyckt. Som belöning för sin lojala tjänst tilldelades Hide-yoshi provinsen Omi år 1572. I praktiken stod han fortfarande under Oda Nobunagas kontroll, men han tilläts stor frihet i det mesta. En sak fick han dock inte bestämma: vilka han skulle slåss mot.

Provinsen var rik och strategiskt placerad i centrala Japan. Runt sig samlade Hideyoshi lojala samurajer och delade upp provinsen mellan dem. De var samtliga tvungna att betala skatt till Hideyoshi, medan han själv slapp att betala skatt till Oda Nobunaga. Att låta sina vasaller styra sig själva var ett sätt för Nobunaga att försäkra sig om deras lojalitet – så länge de vann på att tjäna honom skulle de fortsätta att göra det.

Hideyoshi deltog år 1574 i sitt första slag som självstyrande feodalherre. Slaget, som kom att bli känt som slaget vid Nagashino, är ett av inbördeskrigets mest kända. Striden stod mellan Oda Nobunaga och den fruktade Takedaklanen. Takedas stora styrka låg i dess ryttare. Oda Nobunaga och Hideyoshi kontrade detta genom att sätta upp palissader för att skydda sina gevärsskyttar. Samtidigt gav de dessa understöd med fotsoldater utrustade med spjut. Takedaklanens ryttare kunde inte användas effektivt och slaget kom att till stor del utkämpas till fots. Hideyoshi ledde sina män, som hållits i reserv, runt fiendens sida och attackerade Takeda i flanken. Efter en lång och hård närstrid utgick Oda Nobunaga och Hideyoshi med segern. Ännu en gång hade Hideyoshi fått ett viktigt befäl och bevisat sin skicklighet som general.

Enligt Hideyoshi själv började hans ödesbestämda väg mot storhet först år 1577. Hans självbiografi börjar när han skickas iväg för att ensam leda en kampanj mot den mäktiga klanen Mori i västra Japan. Det var under denna tid Hideyoshi gjorde sig känd som en skicklig belägrare. Han var en mästare på att kombinera diplomati och vapenmakt i sina belägringar.Fälttåget visade sig vara framgångsrikt, om än långsamt, men år 1582 förändrades situationen dramatiskt. Vid en belägring riskerade Hideyoshi och hans män att bli angripna i ryggen av Moris styrkor. Därför begärde han förstärkningar från Oda Nobunaga.

Nobunaga började genast röra sig mot västra Japan för att understödja Hideyoshi. På vägen stannade han i Kyoto med endast ett litet följe för att övernatta. Armén hade han skickat i förväg. En av hans vasaller hade under tiden varit i sin provins i närheten och mobiliserat en armé på 13 000 man som han skulle använda mot Moriklanen. Det han istället gjorde var att under stort hemlighetsmakeri flytta sina styrkor mot Kyoto. Vasallen, som hette Mitsuhide, sa först till sina män att de skulle inspekteras av Oda Nobunaga innan de gav sig ut i strid.

När de nådde fram till templet gav han dem istället order om att anfalla. Oda Nobunaga och hans män togs med total överraskning. Vakterna och tjänarna nedgjordes skoningslöst och Oda Nobunaga tog sitt liv i templet innan förrädarens män nådde honom.

Direkt efteråt skickade vasallen sina trupper mot ett annat närliggande tempel där Oda Nobunagas son och arvinge befann sig. De gjorde sig av med denne på ett liknande sätt.

Reaktionen borde ha kommit omedelbart från Oda Nobunagas andra söner och vasaller, men inget hände. De som borde agerat befann sig antingen för långt bort, eller så missuppfattade de situationen.

Hideyoshi, å sin sida, satt fortfarande fastlåst i sin farliga situation vid belägringen av Moriklanen. Där förväntade sig förrädaren Mitsuhide att han skulle hållas kvar – ett försök att komma loss skulle förmodligen innebära att Hideyoshi attackerades i ryggen av Mori.

För att försäkra sig om att behålla sin position efter sin kupp skickade nu Mitsuhide en budbärare till klanen Mori. Denna fick ett erbjudande om pengar, land, makt och ära om de anföll Hideyoshi och krossade honom. Oturligt nog för Mitsuhide infångades budbäraren innan han nådde fram. Istället föll meddelandet i Hideyoshis händer.

Genom brevet fick Hideyoshi vetskap om mordet på Oda Nobunaga och han skred genast till verket. Han kallade till sig Moris ledare och förhandlade om fred. Freden var väldigt generös, speciellt med tanke på hur stora Hideyoshis framgångar varit.

Moriklanen accepterade. Nu tågade Hideyoshi omedelbart mot Mitsuhide under en hård marsch där han pressade sina män till det yttersta för att nå Mitsuhide innan denne hann stärka sin position. På vägen anslöt sig ett antal av Oda Nobunagas generaler och hans ena son, vilket stärkte Hideyoshis prestige. Den andra juli 1582 tvingades Mitsuhide till strid i slaget vid Yamazaki.

Hideyoshi seger blev total och hela Mitsuhides armé tog till flykten. Mitsuhide dödades av banditer när han desperat försökte komma undan från slagfältet. Han överlevde bara mordet på Oda Nobunaga i 13 dagar.

De följande åren ägnade Hideyoshi åt ständig krigföring runt om i Japan. 1591 enade han slutligen landet under sitt styre.

Vid sin tid vid makten genomförde han ett stort antal reformer. Bland annat avväpnade han Japans bönder för att minska risken för uppror. På så sätt förhindrade han att någon skulle kunna göra samma karriär som han själv hade gjort.

Hideyoshi införde även ett gemensamt viktsystem, bokförde landets befolkning och skapade ett effektivt skattesystem. Dessa reformer kom att gälla i 250 år, fram till den siste shogunens fall.

Hideyoshi kunde aldrig själv bli shogun på grund av sin bakgrund i bondeklassen. Han tog istället titeln Kampaku, kejserlig regent, och styrde fram till sin död år 1598.

Toyotomi Hideyoshis resa från bondeson till regent gjorde honom legendarisk redan under sin livstid. Än idag är han en av världshistoriens mest kända japaner.

Arvid Norman är militärhistorisk skribent

Katanan – samurajens symbol

Samurajens – den adliga krigarens – mest kända vapen var det sylvassa långsvärdet, hans katana. Det lätt böjda, eneggade bladet är numera en symbol för samurajen som krigare. Bladet böjdes upprepade gånger när svärdet smiddes. Det gjorde klingan kraftigare och vassare än något annat svärds. Förutom det långa katana bar samurajen även det kortare wakazashi. Det användes i närstrid och för att ta huvudet av fallna fiender. Under inbördeskriget var spjutet samurajens främsta vapen. Det gav längre räckvidd än svärd och var enklare att använda i formationer.

 
 
 

Kanske är du intresserad av...

Läs också