1900-tal
1800-tal
1700-tal
Stormaktstid
Vasatid
Medeltid
Vikingatid
Forntid
Prenumerera nu
Om Populär Historia

Gå till startsida

Nyheter
- Vinnare i Populär Historias tävlingar

Om Populär Historia
Prenumerera nu

Sveriges historia

1700-talet

1700-talet

Hemligheten bakom damen med slöjan

Alexander Roslin gjorde en lysande internationell karriär med lukrativa porträttuppdrag i 1700-talets förnämsta kretsar, inklusive flera kungahus. I Sverige är han mest känd för ett verk där hans hustru konstnären Marie-Suzanne Giroust stod modell. Men hur hamnade "Damen med slöjan" på Nationalmuseum?

Hannah_Snell

Hon tog värvning genom utklädnad

Hannah Snell klädde ut sig till man för att kunna ta värvning i brittiska flottan. När hon, sårad och utfattig, återvände till England efter strider i Indien sålde hon sin historia till pressen.

Armfeldts återtåg blev en katastrof

På nyåret 1719 frös över tretusen svenska soldater ihjäl i de jämtländska fjällen. Förutom vädrets makter orsakades tragedin av otur, bristfällig kommunikation och tvånget att lyda en enväldig kung och hans vilja att upprätthålla stormakten.

Magnus Stenbocks

Magnus Stenbock – kungens favorit föll i onåd

Hela livet kämpade han för att återupprätta släktens solkade krigarära. Med mod och brutal hänsynslöshet ledde Magnus Stenbock sina trupper till en rad segrar. Men han gjorde Karl XII besviken, och slutade sina dagar i förnedrande fångenskap.

»Vila, vid denna källa«. Litografi av C A Dahlström (1806–69) till »Fredmans Epistel nr 82«, av Carl Michael Bellman.

Verklighetens Ulla Winblad

Många känner Ulla Winblad som en fiktiv karaktär i Carl Michael Bellmans epistlar. Som själva sinnebilden för 1700-talets fatalistiska rumlande är hon en intressant symbol för tidens kvinnosyn. Och bakom henne finns det faktiskt en person av kött och blod.

Carl Pipers fältsäng

Carl Pipers fältsäng visas på Christinehof

Unikt objekt från stora nordiska krigets dagar.

Gustav III visas runt i det vatikanska skulpturgalleriet av påve Pius VI.

Med konst och vila som täckmantel

När kungen och hans följe lämnade Sverige 1783 var det officiellt för en rekreations- och kulturresa. I Italien kunde Gustav III förvisso både vila en bruten arm och beskåda antik konst och arkitektur. Men det bakomliggande syftet med resan var att knyta krigsallianser.

Gustaf Adolf Reuterholm

Gustaf Adolf Reuterholm styrde med järnhand

När Gustav III mördades 1792 var hans son Gustav (IV) Adolf tretton år gammal. Den som formellt fick makten var kronprinsens förmyndare, hertig Karl. Men i praktiken regerades Sverige – med mycket fast hand – av friherren och "storvesiren" Gustaf Adolf Reuterholm.

Tryckfrihet, mutor och maktkamp när Sverige slapp enväldet

Frihetstiden – perioden mellan Karl XII:s död och Gustav III:s statskupp – präglades av kampen mellan hattar och mössor. Det var ett stort steg mot en parlamentarisk demokrati, även om mutor och korruption var vardag.

fredrik den store slaget vid leuthen sjuarskriget

Slaget vid Leuthen – Preussens djärva seger

Det var genom »den sneda slagordningen», en våghalsig och vilseledande manöver, som Fredrik den store besegrade en mycket större armé under en utdragen och blodig infanteristrid under sjuårskriget.

Sydamerikansk blick på 1700-talets Sverige

Den venezuelanske frihetskämpen Francisco de Miranda besökte Sverige på 1780-talet. Hans dagbok berättar personligt om landet i norr och dess befolkning.

Anjalaförbundets sammansvurna med Hästesko och Armfeldt.

Myteriet mot Gustav III

En sammansvärjning av officerare under det pågående rysk-svenska kriget innebar förräderi mot kungen. Konspiratörerna ville sluta fred med Ryssland – bakom Gustav III:s rygg.

Sexhandel i 1700-talets Sverige

På Bellmans tid sjöd Stockholm av sinnlighet. Utomäktenskapligt sex var vanligt, trots att det var förbjudet i lag. Ett rättsfall från 1747 kring en kopplerska och hennes nätverk ger en inblick i tidens utbredda prostitution.

Ryska krigsfångar blev borgarnas huvudvärk

Efter slaget vid Narva år 1700 kom ett stort antal ryska krigsfångar till Sverige. I mindre städer blev det borgarskapet som skulle inkvartera – och bevaka – fiendesoldaterna.

Familj får 100 000 kronor för myntfynd på tomten

Familjen hittade en skattgömma från 1700-talet nedgrävd på sin tomt. SVT:s "Antikrundan" värderade kopparplåtmynten till 400.000 kronor – men de får bara 100.000 när Riksantikvarieämbetet löser in dem.

Swedenborgs skalle på avvägar

Var det verkligen den svenske tänkaren Emanuel Swedenborgs skalle som låg i kistan man öppnat? 1950 konstaterades att det inte var rätt huvud. Fortfarande är det ett mysterium vad som hände med skallen – och hur den kunde dyka upp igen på en auktion 1978.

Frihetstiden: När kungen stod bredvid

Under frihetstiden var riksdagen centrum för den politiska makten Hattar och mössor kämpade mot varandra, medan kung Adolf Fredrik fick se sin namnteckning ersättas med en stämpel.

Tänkte Karl XII inta Skottland?

Hur hade Karl XII tänkt fortsätta stora nordiska kriget om han lyckats inta Norge istället för att bli dödad vid Fredrikshald? En av teorierna är att han tänkte vända sig mot Skottland.

Vy över Stockholm och slottet från 1700-talet med värja och pistol från samma tid infällda i bilden.

Vapen på stan i 1700-talets Stockholm

Kunde man gå omkring beväpnad i svenska städer på 1700-talet?

Monument över karolinernas dödsmarsch, beläget utanför Duved.

1 januari: Dödsmarschen över fjällen

Den 1 januari 1719 påbörjar Armfeldt återtåget över bergen mellan Sverige och Norge. När det milda vädret byts mot storm och kyla blir marschen en kamp på liv och död.

Bönder skapade Sveriges välstånd

"Freden, vaccinet och potäterna" skrev Esaias Tegnér. Men den förklaringen till hur den svenska allmogen blev ett modernt och välmående folk håller inte.

Pengar frigjorde stockholmaren

I en ny avhandling visar Mats Hayen hur pengar blev vägen till självständighet för många stockholmare. När lön betalades in natura och hushållsföreståndaren hade all makt var rörelsefriheten begränsad för de flesta.

Perspektiv: Att rätt beskriva fäderneslandet

Tryckta beskrivningar av städer, socknar och län är en väsentlig del av 1700-talets kulturhistoria. De berättar dels om vad som var känt om landets historia, dels hur det egna ”fäderneslandet” betraktades. Genom sitt stora antal och sitt rika innehåll belyser litteraturen det intresse som särskilt under 1700-talet ägnades fäderneslandets ursprung, dess historiska utveckling och samtida tillstånd.

Taktikern Arvid Horn

Karl XII:s krigare blev den tidiga frihetstidens viktigaste politiker. Arvid Horns bana tillhör svensk historias märkligaste.

1
2

Page 1 / 2

Populär Historia

Bonnier Publications International AS
Postboks 543
1411 Kolbotn, Norge
Org. 977041066
Ansvarig utgivare: Magnus Bergsten
KUNDTJÄNST
Självbetjäning
Telefon: 08-555 454 00

Sociala medier

Facebook

Läs tidningen

Prenumerera
Ge bort prenumeration
WYPE - Magazine
Bonniershop
MOREshop
Om Populär Historia
Kontakt

Information

Cookiepolicy
Cookie-inställningar
Personuppgiftspolicy
Juridisk information