Hannah Snell klädde ut sig till man för att ta värvning

Den 29 juni år 1750 annonserade tidningarna i London om en sensationell händelse. Hannah Snell, soldat och veteran från krigen mot fransmännen i Indien skulle samma kväll uppträda på New Wells Theatre, där hon skulle sjunga och demonstrera exercis iklädd uniform. Snells nummer ingick i en varieté med lindansare, akrobater och skådespelare, men det var den märkvärdiga kvinnan i uniform som var dragplåstret.

I åtskilliga veckor drog Snell fulla hus på teatern i Goodmans-Fields och hon blev en av Londons största kändisar. Sommaren 1750 såldes hennes porträtt i gathörnen och en publicist vid namn Robert Walker gav ut hennes biografi med titeln The Female Soldier; or the surprising life and adventures of Hannah Snell. Den sålde slut på två veckor.

Trots den uppståndelse Hannah Snell orsakade var kvinnliga soldater inget okänt fenomen i 1700-talets England. De flesta européer hade hört talas om dem och i tidens mycket populära ballader och gatuvisor var de ett vanligt tema. När de avslöjades och ibland åtalades (eftersom vad de hade gjort var förbjudet) förklarade de sig ofta med att de visste att många andra hade gjort samma sak före dem.

Forskare har beräknat att det i Nederländerna fanns fler än hundra kvinnor som levde som män mellan 1600 och 1800. De flesta tjänstgjorde i flottan eller i armén.

Hannah Snell föddes i Dorchester 1723

Hannah Snell var född i Dorchester 1723, som ett av nio syskon. Hennes far arbetade som färgare i textilbranschen. Sjutton år gammal flyttade hon, som så många andra unga människor, till London i jakt på arbete. Hon bodde hos sin halvsyster och svåger men träffade snart en sjöman, James Summs, som hon gifte sig med. I biografin nämns att James inte var den typ av man Hannah hade hoppats på.

Han bedrog henne och använde hennes pengar till egna nöjen. När Hannah födde parets dotter hade Summs redan lämnat hemmet och givit sig ut på haven igen. Flickan dog i späd ålder.

Att Hannah Snell sökte sig till militären var egentligen inte speciellt konstigt. Orsaken var densamma som för de flesta unga män – de behövde en försörjning. Vad kvinnorna insåg var att om de klippte håret och bytte kjolen mot ett par byxor skulle de ha sitt levebröd tryggat, åtminstone under en period.

Gick under namnet James Gray

Den 23 oktober 1747 gick Snell, under namnet James Gray, ombord på slupen Swallow, som låg för ankar i Portsmouth. Swallow ingick i en styrka om tio fartyg som tillhörde det mäktiga Brittiska ostindiska kompaniet. Expeditionen om tvåtusen soldater och båtsmän var den största som någonsin hade seglat till Ostindien.

Vid den här tiden kämpade ännu engelsmän och fransmän om herraväldet över den indiska subkontinenten och meningen var att Snell och de andra skulle inta ön Mauritius, men istället blev de del av en expedition för att erövra fortet Puducherry, som fransmännen nyss lagt vantarna på.

Via Lissabon, Gibraltar och Kapstaden satte Swallow kurs mot sydöstra Indien. Förhållandena ombord var tuffa. 110 män skulle dela på trånga utrymmen under däck och det var förmodligen ingen enkel sak för Hannah Snell att dölja sitt kön under dessa omständigheter.

Sades ha deltagit vid Puducherry

Eftersom hennes befäl snart blev varse att den unge soldaten hade en talang för matlagning placerades hon i mässen. Den allt annat än specialiserade arbetsfördelningen ombord gjorde att hon även skötte fartygskanonerna.

I biografin över Snell nämns att hon 1748 deltog i den berömda belägringen av garnisonen i Puducherry. Där ska hon ha grävt skyttegravar stående i midjedjup lera och sårats i benen och ljumsken. Av rädsla för att bli avslöjad dolde hon skadorna och lyckades själv plocka ut gevärskulorna ur såren.

Senare forskning har dock visat att James Gray aldrig var med vid Puducherry – däremot i en belägring av det mindre fortet Devikottai.

I samband med den hamnade Snell på ett militärsjukhus i Cuddalore, kanske på grund av skottskador, kanske för att hon hade insjuknat i malaria eller skörbjugg. Det var två åkommor som vi idag vet var vanliga bland de engelska soldaterna och sjömännen i Indien.

Förklädnad var svår att genomskåda

Idag kan det tyckas märkligt att kvinnor som Hannah ofta klarade sig så länge utan upptäckt. En viktig förklaring ligger i kläderna. Fram till 1800-talet fanns det strikta klädregler som beslutades på högsta nivå. En bonde skulle gå klädd i vadmal, en borgare i kläde och en adelsman i siden eller sammet. Att som i dag prova olika identiteter genom kläder och andra attribut var otänkbart. Dessa bestämmelser gjorde att förklädnader inte var så lätta att genomskåda.

Men det fanns ändå de som tog förvandlingen ett steg längre. Tyskan Catharina Linck, som stred i stora nordiska kriget, tillverkade en löspenis av stoppat läder »med en pung av urinblåsan från en gris och två stoppade testiklar» som hon satte fast runt midjan med en rem. Linck avrättades 1721, anklagad för sodomi (gammalt ord för vad som då ansågs vara onaturlig sexualitet).

I Lissabon fick Snell besked att hennes make James inte längre var i livet. Han hade avrättats i Genua efter att ha knivmördat en man. Hösten 1749 återvände Hannah Snell till England. Tillbaka i London stod hon återigen utan pengar och försörjning.

Avslöjade hemlighet på pub

Det var då hon bestämde sig för att avslöja sin hemlighet. Inför förstummade kollegor och kamrater på en pub i London berättade Hannah Snell att hon var »lika mycket kvinna som hennes mor någonsin varit.»

Föreställningarna på teatern, inkomsterna från boken och så småningom en mindre militär pension gjorde hennes liv drägligare. Hon flyttade till en mindre stad, Newbury, gifte om sig med en snickare och försökte sig på en landsortsturné som dock aldrig blev någon succé.

Ett dramatiskt liv

Hannah Snells liv kom att sluta i tragik. När hon dog 1792 var hon intagen på ett mentalsjukhus, Bedlam Asylum, i London. En av hennes två söner var då död, liksom hennes make, syster och svåger.

Bedlam var ett mörkt ställe, både bildligt och bokstavligt. Fönstren var täckta och de intagna hölls inlåsta i celler, nakna med bara halm att ligga på. Varför den berömda Hannah Snell, veteran från krigen i Indien, hamnat här, vet vi inte. Bara att hon levt ett dramatiskt liv med många upp- och nedgångar mellan sorg och tillförsikt om framtiden.

Publicerad i Militär Historia 9/2021