Napoleons svarte general

Thomas-Alexandre föddes den 25 mars 1762 i det som i dag är Haiti och då var den franska kolonin Saint-Domingue. Hans far markis Alexandre Antoine Davy de la Pailleterie köpte hans mor, slaven Marie-Cessette Dumas, och fick tre barn med henne. Thomas-Alexandre var äldst och, trots att han var född utom äktenskapet, arvinge till sin faders titel och gods i Normandie.

Markisen tog väl hand om sonen och gav honom en god utbildning. När han 1776 for tillbaka till Frankrike tog han honom med sig. Möjligen, som en pikant detalj, pantsatte markisen sin son för att kunna betala resan.

Fri i Frankrike

Fjorton år gammal kom Thomas-Alexandre till Frankrike där slaveri var förbjudet. I samma ögonblick som han satte en fot i land blev han fri.

I Frankrike uppfostrades och utbildades Thomas-Alexandre som vilken välbeställd yngling som helst. Sedan hans far sålt av familjegodset slösade han pengar på sin son. Att vara svart ung adelsman i Paris var inte problemfritt, men börd gick oftast före hudfärg.

Thomas-Alexandre var dessutom lång, ståtlig och stark. En fransk läkare skulle sedermera likna honom vid en kentaur när han red till storms.

När markisen gifte om sig med en ny svart kvinna sinade Thomas-Alexandres underhåll. Han började kalla sig Dumas, för att ta avstånd från sin far och avsade sig alla anspråk på att vara markis. Som Thomas-Alexandre Dumas tog han i juni 1786 värvning som menig i drottningens dragonregemente.

Svarta legionen

Under franska revolutionen tjänade Dumas som kavallerist. Han blev korpral och gifte sig med dottern till en värdshusvärd. Dumas stred i Nederländerna och i oktober 1792 värvades han till den »Svarta Legionen», en enhet av frivilliga karibier. Tack vare sin goda utbildning blev han plötsligt överstelöjtnant. Legionen utmärkte sig sommaren 1793 när den försvarade Lille mot rojalister.

Dumas blev raskt brigad- och divisionsgeneral och i september 1793, trettioett år gammal, blev han chef för västra Pyrenéernas armé. Även om Dumas knappt hann fram till armén innan han fick ett nytt uppdrag så var detta första gången någonsin en svart man lett en armé i västvärlden. Något som inte skulle upprepas förrän 200 år senare av Colin Powell.