Mat för en hel armé

Armémuseum i Stockholm öppnar en utställning om maten som nödvändighet och strategiskt vapen.

Före 1900-talet var det ofta ett stort logistiskt problem att officerarna släpade med sig för mycket bagage i fält. Till exempel hade Johan von Feilitzen, kapten vid Livgrenadjärregementet, under ett fälttåg 1808 med sig två stora läderkappsäckar med bland annat 40 skjortor och andra kläder, samt en kantin. Denna officerskantin modell 1898 var den första fastställda modellen i Sverige. Bild: Per-Åke Persson/Armémuseum.

”En armé marscherar på sin mage” är ett citat som brukar tillskrivas Napoleon. Att soldater behöver mat och dryck för att fungera i fält är uppenbart för de flesta av oss. Men alla är kanske inte medvetna om vilken central roll mat och försörjning har haft i krigföringen genom historien.

Den 31 maj öppnar Armémuseum utställningen Mat för en hel armé, som genom museets samlingar berättar om matens historia inom den svenska armén från 1600-talet till idag. Utställningen speglar matkultur, tillagning, måltider och andra frågor kring hur soldaten fick sitt dagliga bröd – från 1600-talets närproducerade långkok till dagens frystorkade stridsportioner.

Hämtad ur Nyhetsfronten

Läs också:
1800-tal

Han deltog i nästan alla Napoleons stora slag och blev legendarisk då han räddade resterna av den franska armén under återtåget från Moskva. Men troheten mot den franske kejsaren kostade till slut Michel Ney livet.

1800-tal

Innan Karl XIV Johan blev vald till svensk kronprins hade han gjort sig ett namn som en av Napoleons marskalker. Men hurdan var Jean Baptiste Bernadotte som befälhavare i fält?

1800-tal

De behärskade irreguljär krigföring till fulländning. Med överraskningsanfall, nattliga attacker och ständiga angrepp mot försörjningen blev kosackerna den stora skräcken för fransmännen under det ryska fälttåget.