13 januari: Sovjetisk militär dödar fjorton i Vilnius

Dag för dag. Vid midnatt den 13 januari intar sovjetiska fallskärmssoldater tv-tornet i Litauens huvudstad Vilnius. Några timmar senare är fjorton litauer som försökt försvara självständigheten döda.

vilnius

Sovjetiska soldater bevakar tv-tornet i Vilnius i januari 1991.

© Tass/Getty Images

Situationen i Litauen var orolig under hela hösten 1990 med hög inflation, demonstrationer och hotfulla utspel från Sovjet som inte erkänt den baltiska statens självständighetsförklaring. En vecka in på 1991 ökar temperaturen i konflikten ytterligare för att nå sitt maximum söndagen den 13 januari.

Under de föregående dagarna har sovjetiska trupper, bland annat elitsoldater ur fallskärmsförbandet VDV, belägrat flera viktiga byggnader i huvudstaden Litauen. Soldater har skjutit skarpt men inte direkt mot de tusentals demonstranter som mött upp för att försvara den självständighet som Litauen utropat redan i mars 1990.

Vid midnatt den 13 januari marscherar en kolonn med stridsvagnar och Sovjettrogna soldater mot tv-tornet i Vilnius. Strax före klockan två på natten är byggnaden omringad och militären börjar forcera folkmassan som samlats där.

De skjuter skarpt rätt in mot demonstranterna och stridsvagnarna väjer inte undan för människor som står i vägen. Klockan två kan soldaterna ta sig in i byggnaden och avbryta tv-sändningarna.

Sammanlagt fjorton civila litauer mister livet under den sovjetiska arméns framryckning mot tv-tornet. Två av dem har krossats under en stridsvagn.

En sovjetisk soldat ur antiterrorkommandot Alfa stupar också, skjuten i ryggen av friendly fire - ett vådaskott från de egna leden.

Under morgontimmarna ökar spänningen och stadens invånare inriktar sig på att försvara parlamentet. 50.000 människor samlas utanför byggnaden och bygger stridsvagnshinder och barrikader.

De sovjetiska trupperna finns i närheten, men under dagen kommer order om att de ska slå till reträtt istället för att fortsätta anfalla. Därmed sätts punkt för Litauens blodiga söndag.

Senare hävdar såväl Sovjets högste ledare Michail Gorbatjov som andra ministrar att någon order om att skjuta skarpt aldrig getts från Moskva.

Sovjet ger dock inte upp sina anspråk på Litauen utan fortsätter att ockupera några byggnader och visa militär närvaro fram till kuppen i Moskva i augusti 1991 då Jeltsin tar över och Sovjetimperiet slutligen går i graven.