Japanernas sista nästen

Så sent som 30 år efter andra världskrigets slut hittades japanska soldater som vägrade ge upp. Här är sju platser där de höll ut långt efter kejsaren kapitulerat.

lubang hiroo onoda kapitulerar generalmajor rancudo start

Hiroo Onoda kapitulerar 29 år efter krigsslutet.

© Bettman/Getty

Trots kapitulationen i september 1945 tog andra världskriget inte slut för alla i den kejserliga japanska armén. I isolerade regioner fanns soldater kvar i åratal, många av dem fick inte veta att kriget var slut. En del av dem fortsatte med gerillakrigföring, andra höll sig bara gömda, ovilliga att ge upp.

Dessa märkliga soldatöden brukar förklaras med bushido, den hederskodex som samurajerna i forna tiders Japan följde. I den japanska armén, genomsyrad av nationalistiska idéer, odlades en livssyn närbesläktad med samurajernas – självuppoffringen skulle vara total och att ge upp var den yttersta skammen, inte bara för soldaten själv utan för hela dennes familj. Döden var alltid ett bättre alternativ. Detta tankesätt gjorde exempelvis att man kunde förmå unga japaner att bli kamikazepiloter med självmordsuppdrag.

I kombination med rädslan för att bli torterad om man tillfångatogs av amerikanska trupper gjorde det också att bara några enstaka procent av de japanska styrkorna gav upp och överlämnade sig under kriget. Resten stred in i döden, begick självmord, eller gömde sig. Exakt hur många kommer vi aldrig att få veta, men ett antal har hittats.

iwo jima matsudo linsoki yamakage kufuku fj0 6WTJX

Matsudo Linsoki och Yamakage Kufuku tillfångatogs på Iwo Jima i januari 1949.

© W Eugene Smith/The LIFE Picture Collection/Getty

1. Iwo Jima: Gömda japaner stal julskinkan

Fyra år efter att USA vunnit slaget om Iwo Jima hittades två japanska kulspruteskyttar, Matsudo Linsoki och Yamakage Kufuku, på ön. Efter att de tillfångatagits
i januari 1949 löstes ett mysterium. I grottan de bebott fanns mycket av burkskinkan som de amerikanska soldaterna i flygvapnet skulle haft till julen 1948.

De gömda japanerna hade börjat ana att kriget var förlorat efter att ha sett ett exemplar av den amerikanska militärens tidning Stars and Stripes. Där fanns en bild av general MacArthur tillsammans med kejsar Hirohito. På bilden bugade inte den amerikanske generalen inför den kejserliga överheten, vilket han ju borde ha gjort om japanerna gått segrande ur kriget, resonerade de bägge kulspruteskyttarna.

teruo nakamura morotai taiwan 1974

Teruo Nakamura återförenas med sin fru och son i Taiwan 1974.

© Bettman/Getty

2. Morotai: Dödförklarad hittades efter 30 år

Teruo Nakamura var soldat i den japanska armén men tillhörde ursprungsbefolkningen på Taiwan, som då styrdes av Japan. Han hade skickats till ön Morotai i Indonesien och kort efter att amerikanska styrkor intagit ön 1944 dödförklarades han.

Men död var han inte. Han och en grupp soldater höll sig gömda i skogen i åratal. Nakamura lämnade dock de andra och levde mestadels för sig själv, tillsammans med sitt gevär, en gryta, en spegel, en hjälm och en kniv. Det var allt han behövde i sin hydda.

Piloter som regelbundet flög över området tyckte sig se spår av mänsklig aktivitet och 1974 skickades indonesiska trupper ut för att söka av omgivningen. De fann en tunn Nakamura, som var övertygad om att han nu skulle bli avrättad. Han hade aldrig insett att kriget var över, flygplanen på himlen tog han som bevis på detta.

Nakamura återvände till Taiwan, som nu inte längre styrdes av japaner, bara för att inse att hans fru gift om sig ett decennium efter hans dödförklaring. Den omgifta hustrun bestämde sig emellertid för att återförenas med honom. Några sista år fick de tillsammans innan Nakamura dog i cancer 1979.

3. Tinian: Ensam i en hydda i nio år

Stillahavsön Tinian föll ur Japans händer sommaren 1944. Men i nio år efter det gömde sig en ensam japansk soldat där.

Polismannen Cristino Dela Cruz berättar i boken Saipan: Oral Histories of the Pacific War om att någon 1953 hade sett en hydda i närheten av ett träsk. En mindre grupp beväpnade män, däribland Dela Cruz, skickades till platsen. Han beordrade japanen att komma ut och frågade om det fanns någon mer därinne. Efter att ha fått ett nekande svar sköt han några salvor in i hyddan varpå japanen började gråta. »När jag frågade honom varför han grät sa han att jag hade förstört hans enda lager av sojasås», minns Dela Cruz i boken.

Soldaten Murata Susumu återfördes därefter till Japan.

peleliu japaner kapitulerar 1947 qEtUZzh0z Yi

New York Times fångade Yamaguchis kapitulation på Peleliu på bild. I bakgrunden: En japansk bas på Peleliu står i lågor efter att ha bombats av amerikanskt marinflyg.

© US Navy

4. Peleliu: Besköt öbor och planerade anfall

Det 73 dagar långa slaget mellan amerikanska och japanska styrkor om ön Peleliu i Palau hösten 1944 var ett av de blodigaste i Stilla havet. Det slutade med att nära nog samtliga 10.000 japaner på ön dödades eller tillfångatogs.

Till dem hörde inte fänrik Yamaguchis 33 mannar, som gömde sig i grottor och bunkrar runt Bloody Nose Ridge på ön. Där överlevde de, långt efter Japans kapitulation, på förnödenheter som amerikanerna lämnat efter sig.

I en tidningsartikel i Time Magazine från mars 1947 beskrivs det hur två pojkar från ön blev beskjutna när de gick genom regnskogen. Pojkarna rapporterade till den amerikanska garnisonen, som under en tid hade sett flera andra tecken på att japaner fanns gömda. Bland annat hade marinkårssoldater attackerats med granater.

Efter ett par veckor lyckades amerikanerna tillfångata en av de gömda japanerna, Kiyokazu Tsuchida, som berättade att resten av gruppen trodde att det bara var Palau som USA hade erövrat och att kriget fortfarande pågick.

Tsuchida trodde att hans japanska kamrater planerade en sista självmordsattack och eftersom USA bara hade 150 man på ön kallades förstärkningar in från Guam.

Även den japanske amiralen Michio Sumikawa transporterades till Peleliu. I högtalare fick amiralen förkunna att kriget var över.

Men det bet inte. Det var först när Kiyokazu Tsuchida återvände till gruppen med brev från deras familjer och från forna befäl med vädjanden om att ge upp som fänrik Yamaguchis mannar till sist överlämnade sig.

Den 21 april 1947 skedde den officiella kapitulationen, när Yamaguchi och de flesta av de överlevande japaner-na tågade till det tidigare japanska högkvarteret inför ögonen på 80 amerikanska marinkårssoldater. Yamaguchi bugade och överlämnade sitt svärd och sina stridsflaggor. Kampen var över och japanerna kunde återvända till sitt hemland.

Yamaguchi kom tillbaka till den grotta som han bott i på Peleliu för en tv-dokumentär 1994.

guam shoichi yokoi grotta portratt

Rekonstruktion av ingången till Shoichi Yokois egengrävda grotta på Guam.

5. Guam: Desertör trivdes med ensamheten

En kväll i januari 1972 när två män på stillahavsön Guam skulle kontrollera sina fångstburar i en flod attackerades de av en okänd man som verkade tro att hans liv var i fara. De lyckades övermanna honom och snart stod det klart att mannen var den japanske sergeanten Shoichi Yokoi, som sedan mitten av 1940-talet hållit sig gömd i skogen.

Han hade till en början varit med nio andra japaner. Senare fanns bara tre kvar, som höll sig gömda på olika platser i skogen. De besökte varandra fram till 1964, då två av dem drunknade i en översvämning.

De sista åtta åren hade Yokoi levt ensam i en grotta som han grävt åt sig. Han hade jagat på natten, fångat ål i en bur som han konstruerat själv och gjort kläder av växter. Från sin grotta kunde han ibland höra musiken från en amerikansk mäss i närheten. Ibland satt amerikanska soldater och rökte bara något stenkast från grottan. Men ingen upptäckte honom.

Jeff Pleadwell, en amerikan som bor på Guam och som lärde känna Yokoi efter att denne upptäckts, säger att Yokoi visste att kriget var slut redan i mitten av 1950-talet. Enligt Pleadwell trivdes Yokoi helt enkelt i skogen.

Efter sina 28 år som gömd blev han en kändis i Japan, där han hyllades som en hjälte ända fram till sin död 1997. Han kom flera gånger tillbaka till Guam och både där och i hemlandet finns minnesplatser och museer över honom. Men det har inte varit alla som uppskattat Shoichi Yokois person.

På väggen i Jeff Pleadwells restaurang på Guam finns en bild på Yokoi och en dag kom en japansk turist in och spottade på den.

Han berättade att han hade varit med Yokoi under kriget och att denne lämnat honom åt sitt öde när han blivit skjuten i bakdelen.

lubang hiroo onoda kapitulerar generalmajor rancudo 1974

Som ett tecken på kapitulation överlämnar Hiroo Onoda sitt svärd till generalmajor Jose L Rancudo, den 10 mars 1974.

© Bettman/Getty

6. Lubang: Onoda fortsatte enligt order

När Japan förlorade ön Lubang, några mil utanför Manilla, rymde ett fåtal japanska soldater ut i regnskogen. Ingen lade någon energi på att jaga dem förrän efter krigsslutet. 1947 gav 30 av dem upp. Men inte löjtnant Hiroo Onoda och tre till. Flygbladen med texten »Kriget är slut» avfärdade de. Istället fortsatte de enligt order att hålla sig vid liv och störa fienden så mycket som möjligt.

Till sist var Onoda ensam kvar tillsammans med soldaten Kozuka. I 18 år fortsatte de att kriga tillsammans och överlevde på bananer och vad de kunde fånga. Först 1972 stupade Kozuka under en nattlig räd för att bränna ner ett risfält.

1974 bestämde sig den japanske äventyraren Norio Suzuki för att försöka hitta den då legendomsusade Onoda. Han lyckades efter bara fyra dagars letande. Men innan Onoda gav upp krävdes det att man flög in hans före detta befälhavare som kunde beordra honom att upphöra med sin verksamhet.

Efter hemkomsten blev han populär i Japan, så populär att han under ett antal år bosatte sig i Brasilien för att slippa uppmärksamheten. Han dog 2014.

Här är hela Hiroo Onodas historia.

mindanao japansk uniformsmossa

2005 rapporterades att två japanska soldater i åttioårsåldern gett sig tillkänna på den filippinska ön Mindanao.

© Obsidian Soul

7. Mindanao: Överlevare kan ha varit bluff

Senast att hittas var Teruo Nakamura på Morotai 1974. Men åren efter gjorde mängder av påstådda observationer och envisa rykten gällande att fler japanska soldater finns gömda på olika platser.

2005 hettade det till rejält när det kom rapporter om att två soldater, Tsuzuki Nakauchi och Yoshio Yamakawa, skulle ha gett sig tillkänna på den filippinska ön Mindanao.

Japanska ambassaden skickade en delegation med diplomater men soldaterna, som bägge skulle ha varit en bit över 80 och ha levt med en lokal stam djupt inne i skogen, dök aldrig upp.

Det har spekulerats i om det hela var en bluff iscensatt av gerillagruppen Moro Islamic Liberation Front för att locka journalister ut i skogen för att kidnappa dem.

Publicerad i Militär Historia 8/2018