Tvångsvärvad till tre arméer

Koreanen Yang Kyoungjong hann inom loppet av fem år med att strida som menig soldat för tre av historiens värsta diktaturer: det kejserliga Japan, Stalins Sovjetunionen och Hitlers Tyskland. Det var ofrivilligt.

yang kyoungjong utah beach normandie 1944

Yang Kyoungjong tillfångatogs nära Utah Beach under D-dagen den 6 juni 1944. Här uppger han namn och nummer för en amerikansk armékapten.

© NARA

Yang föddes 1920 i Sinuiju i Korea, som sedan början av 1900-talet var ockuperat av Japan.

När den japanska lydstaten Manchukuo grundades 1932 var japanernas Guandongarmé en viktig maktfaktor för att de skulle hålla den politiska kontrollen över landet. Den japanske befälhavaren i Manchukuo hade utöver sitt militära kommando även en politisk status motsvarande en generalguvernörs.

Tvångsinkallades av japanerna

1938 kunde därför den då 18-årige Yang tvångsinkallas till Guandongarmén, som var den största och mest prestigefulla armén i det japanska väldet vid den här tiden. Han fick först genomgå grundläggande militär utbildning för att sommaren 1939 skickas som soldat till norra Manchuriet.

Han deltog där i striderna mot en kombination av mongoliska och sovjetiska trupper i den gränskonflikt mellan Japan och Sovjet som blossat upp utan någon formell krigsförklaring. Genom att Guandongarmén valde att agera på egen hand utan att stämma av med sitt överkommando eskalerade konflikten till slut till ett fullskaligt krig.

Det var ett ouppmärksammat krig långt borta i Asien mellan Japan och Sovjet som kom att falla i glömska när striderna i Europa inleddes med det tyska angreppet mot Polen den 1 september 1939 och de efterföljande krigsförklaringarna från Storbritannien och Frankrike mot Tyskland.

Slaget vid Chalchin-Gol

Guandongarméns chefer var självsvåldiga och sände upp flygplan som trappade upp konflikten ytterligare, vilket gjorde den japanska generalstaben i Tokyo ursinnig.

Japanerna gick natten till den 1 juli över floden Chalchin-Gol, men tvingades tillbaka efter ett sovjetiskt motanfall. Den 20 augusti satte den sovjetiske generalen Georgij Zjukov igång ett överraskningsanfall, som ledde till att japanerna besegrades och Yang togs tillfånga av Röda armén tillsammans med 3.000 andra japanska soldater och hamnade i ett sovjetiskt krigsfångläger.

japanska soldater chalchin gol 1939

Yang Kyoungjong stred med den japanska Guandongarmén. Här japanska soldater under slaget vid Chalchin-Gol, den 30 juni 1939.

© The Asahi Shimbun/Getty

Chalchin-Gol var den legandariske Zjukovs första stora seger och kan ha påverkat utgången av andra världskriget. Hans dubbla omfattning av japanerna med stridsvagnar är klassisk.

Det kejserliga japanska överkommandot bestämde sig efter nederlaget vid Chalchin-Gol för att rikta blickarna söderut mot Sydostasien i stället för att fortsätta slåss mot Sovjetunionen i norr. Stalin kunde därför överföra ett stort antal sibiriska divisioner till den europeiska östfronten där dessa hjälpte till att försvara Moskva mot tyskarna 1941.

Svår tid som krigsfånge i Sovjet

Förhållandena i de sovjetiska fånglägren var mycket svåra för Yang och hans medfångar. Sovjetunionen hade inte undertecknat den tredje Genèvekonventionen 1929 om behandling av krigsfångar och var därmed inte bundna till den.

Dessutom visade Stalinregimen inte mycket intresse för egna soldater som blivit fångar hos fienden. Därför såg ledningen ingen anledning att hysa omsorg om fiendens soldater för att på så sätt minska risken för att sovjetiska krigsfångar behandlades illa.

Efter att Röda armén lidit nederlag efter nederlag i striderna mot tyskarna var det 1942 brist på soldater, trots att många sibiriska divisioner hade lösgjorts året innan. Den sovjetiska arméledningen tog till alla medel som stod till buds för att täcka förlusterna av miljontals döda, sårade och tillfångatagna soldater.

Tog värvning i Röda armén

De dåliga förhållandena i sovjetiska krigsfångläger medförde att det för många sågs som mer fördelaktigt att ta tjänst i den sovjetiska armén än att tillbringa resten av kriget i fångenskap. Yang Kyoungjong hörde till dem som gjorde det valet. Därmed bytte han sida för första gången i kriget.

Yang deltog i flera slag på östfronten. Det mest kända var slaget om Charkov i mars 1943, där tyskarna mirakulöst nog lyckades stabilisera sin sydfront i Ukraina efter 6. arméns undergång vid Stalingrad.

slaget vid charkov stridsvagn t 34

En sovjetisk T-34/76 stridsvagn står utslagen vid Charkov 1943. Efter slaget blev Yang krigsfånge hos tyskarna.

© Mondadori Portfolio/Getty

I tyska armén

Fältmarskalk Erich von Manstein fick fria händer av Hitler att genomföra en motoffensiv och under striderna som följde blev Yang återigen krigsfånge, denna gång hos tyskarna. Yangs tid i Röda armén blev därmed kort, bara ett år.

1944, skickades han i tysk uniform för att tjänstgöra i Normandie. Yang hade bytt sida i kriget för andra gången och för tredje gången var han soldat i en armé som han tvångsrekryterats till.

Han kom att delta i försvaret bakom Utah Beach vid den allierade landstigningen på D-dagen den 6 juni 1944. Yangs bataljon var en del av den tyska 709. infanteridivisionen och en så kallad Ostbatallion, vilka bestod av soldater som rekryterats i Östeuropa och som utgjorde delar av många tyska infanteridivisioner runtom i Europa.

Tanken var att reguljära tyska enheter på det här sättet skulle lösgöras för att kunna strida mot Röda armén på östfronten. Över 400 000 man ingick vid den här tiden i någon Ost-Batallion, vilket motsvarade ungefär 30 tyska infanteridivisioner.

Togs tillfånga på Utah Beach

I och med invasionen av Normandie togs Yang Kyoungjong tillfånga en tredje och sista gång. Denna gång var det ett amerikanskt fallskärmsjägarförband som han fick kapitulera för. Robert Brewer, löjtnant i 506 fallskärmsjägarregementet i 101. luftburna divisionen var ansvarigt befäl när Yang återigen blev krigsfånge.

Löjtnant Brewer blev förvånad när han upptäckte fyra asiater (Yang var en av dessa) bland fångarna och han antog först att det rörde sig om japaner. Så snart en tolk kunde tillkallas framkom det dock till amerikanernas stora förvåning att Yang var korean och de tre andra kom från Turkestan, en historisk region i Centralasien.

Efter en tid i läger i Storbritannien blev Yang skickad till USA. Han hade därmed inom loppet av fem år upplevt såväl sovjetisk, tysk, brittisk som amerikansk krigsfångenskap, troligtvis ett svårslaget rekord i militärhistorien.

Bosatte sig i USA

En tröst i sammanhanget var att han gradvis fick det bättre, och att få avsluta kriget i ett amerikanskt läger var onekligen att dra en vinstlott för Yang. I USA:s fångläger var man noga med att fångarna fick samma kost och logi som de egna soldaterna, vilket Genèvekonventionen stipulerade.

När han släpptes ur den amerikanska fångenskapen bosatte sig Yang permanent i landet. Fram till sin död levde han i Evanstone i nordöstra Illinois. Han kom aldrig att berätta om sina unika minnen från kriget. Inte ens hans tre barn, två söner och en dotter, fick veta något om Yangs upplevelser som soldat före och under andra världskriget. Han dog 72 år gammal den 7 april 1992.

Stred aldrig för sitt hemland

Trots att Yang stridit för tre olika arméer fick han aldrig tillfälle att kämpa för sitt egentliga hemland Korea. Att han var just korean kan möjligen vara en förklaring till att han hamnade i främmande makters tjänst.

I den japanska Guandongarmén fanns många icke-japanska tvångsrekryterade soldater. Detta kan ha räddat dem från att dödas vid Chalchin-Gol och bli fångar istället. De var inte präglade av den japanska hederskodexen och doktrinen om att aldrig ge upp.

I den koreanska storfilmen My Way, som kom ut på biograferna 2011, beskrivs Yang Kyoungjongs resa genom andra världskrigets olika slagfält. Yang får en påhittad vän i filmen som följer honom genom krigets och lägerlivets olika vedermödor. I filmen är de rivaler på löparbanorna, vilket också är en konstnärlig frihet. Projektet var mycket påkostat men blev trots det en flopp.

I Yang Kyoungjongs fall överträffar verkligheten dikten. Under sitt osannolika soldatliv hann han med att tjänstgöra under Erwin Rommels befäl och att kapitulera för arméer ledda av Zjukov, von Manstein och Eisenhower.

Publicerad i Militär Historia 3/2018