Första världskrigets fasor på duk
Första världskriget påverkade hela samhället, så även konsten. Motiv har hämtats från slagfält, fångläger och mardrömmar. En del har målats på beställning av propagandaministerier, en del för att bearbeta egna upplevelser medan andra har skissats som tidsfördriv. Här är sex viktiga verk.
"Stormtrupper avancerar under gas"
Otto Dix (1891–1969) anmälde sig som frivillig till tyska armén när kriget bröt ut. Han tjänstgjorde under hela kriget, var på väst- och östfronten och deltog i flera slag. Han skildrade sina traumatiska upplevelser bland annat i en samling etsningar, »Der Krieg», som publicerades 1924. Nazisterna gav Dix yrkesförbud 1936.
"krigsfånge" och "Soldat"
Expressionisten Egon Schiele (1890–1918) blev inkallad i den österrikiska armén tre dagar efter sitt bröllop. Han hade en behaglig tillvaro som militär. Tack vare sitt svaga hjärta blev han satt att vakta ryska krigsfångar i Prag och använde tiden till att teckna porträtt, bland annat av de tillfångatagna officerarna. Schiele bodde med sin fru utanför förläggningen och fortsatte att ha utställningar parallellt med tjänstgöringen.
"Kulsprutan"
Britten Christopher RW Nevinson (1889–1946) var en av de mest hyllade skildrarna av kriget. Hans insats som frivillig i kväkarnas ambulanskår i Frankrike fick snabbt avbrytas av hälsoskäl. Istället började han arbeta för Royal Army Corps i hemlandet. Han influerades av kubismen när han gjorde sina första målningar av kriget, där-ibland »La Mitrailleuse» (kulsprutan). 1917 blev han officiell krigskonstnär och återvände till Frankrike.
"Gasade"
Amerikanen John Singer Sargent (1856–1925) utförde den sex meter långa målningen på beställning av British War Memorials Committee. Han var en av flera konstnärer som anställdes 1918 av kommittén för att skildra kriget. Sargents uppgift var att levandegöra brittisk-amerikanskt samarbete. Han tillbringade mycket tid i skyttegravarna och målade vad han såg – här sårade soldater som tas om hand efter en senapsgasattack.
"Leuven"
I krigets inledning, den 25 augusti 1914, dödade tyska soldater hundratals civila, inklusive hela poliskåren, i den belgiska staden Leuven. Därefter brände man ner så mycket man kunde. Belgaren Gisbert Combaz (1869–1941) fångade den flyende befolkningens skräck i denna teckning. Combaz var konstprofessor och är mest känd för sina dekorativa jugendaffischer.
"Kriget"
Albin Egger-Lienz (1868–1926) var etablerad konstnär med bondelivet som främsta motiv när han 1915 gick in i österrikiska armén. Efter fjorton dagar vid fronten fick han en tjänst som krigskonstnär. Som så många andra använder han mängdverkan när han målar sina krigsscener.
Publicerad i Militär Historia 3/2016
