Den karismatiske Nordenskiöld övertygade även styrande politiker att bygga nya flottiljer, anlägga flygfält och uppföra kaserner som bostäder. Mekaniker, ingenjörer och meteorologer rekryterades och i Ljungbyhed intensifierades flygutbildningen. Under krigsåren examinerades i genomsnitt 180 elever varje år.
250 flygare omkom under kriget
Många av de unga flygarna föll offer i verksamheten. Haveristatistiken redovisades inte öppet under krigsåren, men efteråt framkom att cirka 250 svenska militärflygare omkom under åren 1939–45. Det var inget det talades högt om, utan sågs som en ofrånkomlig del av verksamheten. Förslag om en haverikommission avvisades.
När freden kom våren 1945 förfogade Nordenskiöld över sjutton flottiljer, och flygvapnet hade växt till att omfatta 570 svensktillverkade bomb- och jaktflygplan. Det fanns dessutom ett hundratal licenstillverkade bombflygplan B 3 och B 5 samt cirka 325 importerade bomb-, jakt- och spaningsflyg.
Bengt Nordenskiöld var ändå inte nöjd. Flygplanen passade inte in i hans offensiva vision, där jetdrift skulle ersätta kolvmoterer för att få önskade flyghastigheter.
Flygvapenchefen manade till en kraftig utbyggnad och Saabtillverkade J 29 Tunnan. »Flygande tunnan» blev genombrottet för såväl Saab som för svensk flygplansindustri. Flygvapnet beställde 661 exemplar av 29 Tunnan som skulle börja levereras till flottiljer 1951.
När haverierna i slutet av 1940-talet åter ökade såg sig Bengt Nordenskiöld till slut tvungen att agera. Han gav dåvarande chefen för Flygkrigsskolan, Björn Bjuggren, titeln flygsäkerhetsinspektör med uppdrag att hantera och organisera en satsning på ökad flygsäkerhet. Bjuggren ansåg – utan mer djupgående undersökningar – att merparten av flyghaverierna, 70 procent, var en följd av den mänskliga faktorn, förarfel.
Var tredje J 29 Tunnan förolyckades
Under de 25 år som flygplansmodellen var i aktiv tjänst i flygvapnet kom Flygande tunnan att ta mer än hundra flygares liv. Hela var tredje Tunnan – totalt 242 stycken – havererade eller brann upp.
Och det blev inte bättre – facit för Saabs nästa modell, 32 Lansen, skulle komma att bli snarlikt. Lansen projekterades parallellt med Tunnan, först som tvåmotorig och senare som enmotorig med starkare jetmotor. Med Lansen skulle varje del av Sveriges tvåhundra mil långa kuststräcka nås från en centralt belägen bas inom loppet av en timme.