Vapenhandlaren Zaharoff hetsade till krig
Vid 1900-talets början var Europa en krutdurk på väg att explodera. Stormakterna konkurrerade om inflytande samtidigt som vapenindustrin växte, inte minst på grund av vapenhandlaren Zaharoff.
Den turkiskfödde Basil Zaharoff blev en av världens rikaste män.
Med en av sina första vapenaffärer grundlade Zaharoff sitt rykte. Den svenska ångdrivna ubåten Nordenfelt 1 var baserad på en amerikansk konstruktion som den amerikanska flottan kritiserat hårt på grund av dess instabilitet och usla manöverförmåga. Trots den dåliga konstruktionen lyckades Zaharoff sälja ett exemplar till Grekland.
Genom att sedan informera osmanska ledare om det hot som den grekiska ubåten innebar för deras flotta, lyckades han sälja två exemplar även till dem. Nästa steg var att övertyga ryssarna om det nya hot som de turkiska ubåtarna innebar för den ryska Svartahavsflottan. Även detta lyckades och Ryssland köpte två ubåtar. Ingen av de sålda ubåtarna kom någonsin att användas i strid, men under ett torpedavfyrningstest sjönk ett av de turkiska exemplaren.
»Systeme Zaharoff»
Att spela ut olika sidor mot varandra var knappast en ny taktik för ökad vapenförsäljning, men Zaharoff kom under sin karriär att förfina och raffinera denna metod så att den började kallas »Systeme Zaharoff».
Zacharias Basileios Zaharoff föddes den 6 oktober 1849 av fattiga grekiska föräldrar i den turkiska byn Mugla. Det ryskklingande namnet Zaharoff hade familjen tagit då de under en kort period bodde i exil i Ryssland. Familjen flyttade 1855 till Istanbuls grekiska kvarter. Som tonåring arbetade Zaharoff som turistguide i den bordelltäta stadsdelen Galata. Genom att vägleda turister till ljusskygga etablissemang som tillgodosåg alla sorters sexuella avvikelser, tjänade han extra pengar.
Vapenförsäljare åt Nordenfelt
Via en kontakt fick han år 1877 jobb som vapenförsäljare åt den svenske uppfinnaren och affärsmannen Thorsten Nordenfelt. Mot en lön på fem pund i veckan blev Zaharoff Nordenfelts representant i Balkanländerna. Balkan visade sig vara en utmärkt vapenmarknad i skuggan av det sönderfallande osmanska väldet, det instabila Österrike-Ungern och det alltid oberäkneliga Ryssland.
Det visade sig att den unge Zaharoff hade ett särskilt sinne för försäljning av vapen. Han var karismatisk, charmerande och fullständigt skrupelfri. Snart hade hans försäljningsområde expanderat till att täcka merparten av Sydeuropa.
Två brittiska soldater med en Vickers-kulspruta – ett av alla de vapen som Zaharoff sålde.
Saboterade för konkurrenter
Utöver ubåtarna lyckades Zaharoff sälja även Nordenfelts handvevade kulsprutor, trots att överlägsna, rekyldrivna varianter redan uppfunnits av amerikanen Hiram Maxim. Zaharoff var väl medveten om att han sålde en underlägsen produkt och försökte därför skada konkurrenter via sabotage och ryktesspridning.
Flera demonstrationer av Maximkulsprutan gick fel, ibland på grund av förmodat sabotage och ibland för att Maxims representanter lockats iväg på nöjesäventyr. Vid en demonstration i Wien fungerade vapnet felfritt men någon hade övertygat kunderna om att Maxim, på grund av den avancerade tekniken, omöjligt kunde producera den kvantitet som en hel armé krävde. Vid båda dessa tillfällen lades skulden på Zaharoff.
Började sälja Maximkulsprutor
För att få igång försäljningen av sin kulspruta lät Maxim till slut sitt företag slås ihop med Nordenfelts. Basil Zaharoff fick en ansenlig ägarandel i det nybildade företaget.
Med Maxims kulspruta i bagaget lyckades Zaharoff sälja än fler vapen till än fler länder. Med sina ägarandelar och den generösa kommission han förhandlat fram för varje vapenförsäljning, började han bli en förmögen man. År 1890 gick Nordenfelt och Maxim skilda vägar och Zaharoff valde att följa Maxim. För sina stora försäljningskommissioner köpte han fler och fler andelar i Maxims bolag, ända tills han ägde lika mycket som Maxim själv.
Det engelska företaget Vickers hade samtidigt expanderat till en storkoncern i vapenbranschen. De hade uppmärksammat Maxim-koncernen och särskilt dess stjärnförsäljare Basil Zaharoff. År 1897 köpte Vickers därför upp Maxims och Zaharoffs bolag och bildade koncernen Vickers, Sons & Maxim. Zaharoff blev koncernens främste försäljare och ansikte utåt.
Sålde vapen till båda sidor
Framgångarna fortsatte för Vickers under 1800-talets sista år. Flera konflikter blev oerhört lukrativa för företaget. Under det andra boerkriget, kinesisk-japanska kriget och spansk-amerikanska kriget, försågs merparten av soldaterna med vapen från Vickers, Sons & Maxim.
Hiram Maxim förevisar sin kulspruta. Zaharoff motarbetade länge Maxim och saboterade flera av hans demonstrationer.
Det rysk-japanska kriget 1904–05 blev ett ännu bättre skyltfönster för vapenindustrin. Det ryska imperiet fick se sig besegrat av en tekniskt överlägsen japansk krigsmakt. Omvärldens alla krigsministerier fick samtidigt en utmärkt uppvisning i hur de nya kanonerna, kulsprutorna och stridsfartygen fungerade i strid, och efterfrågan steg markant. Allra mest köpvillig var den ryske tsaren Nikolaj II som spenderade 620 miljoner dollar (cirka 2 miljarder dollar i dagens penningvärde) på vapeninköp.
Byggde slagskepp till tsaren
Zaharoff hade många ess i rockärmen när det gällde affärer i Ryssland. Han var grekisk-ortodoxt kristen, talade ryska flytande och hade dessutom tillbringat en hel del tid i landet. Han lyckades bland annat få kontraktet för att bygga två slagskepp, flera artilleribatterier och mer därtill. Tack vare hans förhandlingsförmåga, charm och välplacerade mutor fick Vickers, Sons & Maxim lägga beslag på den största delen av tsarens nya försvarsbudget.
Ett av Zaharoffs smartare knep för att öka vapenhandeln var att köpa upp dagstidningar i Frankrike, England och Tyskland. Sedan såg han hela tiden till att upprustning hos grannar och gamla fiender uppmärksammades i tidningarna.
Artiklarna påverkade den inhemska opinionen till att stödja mer vapeninköp i försvarssyfte. Det skrevs om tyska vapenaffärer i Zaharoffs brittiska tidningar och om franska förstärkningar i hans tyska. Ofta var det Zaharoff själv som låg bakom varje omskriven vapenaffär. Vickers, som bolaget för enkelhetens skull döptes om till 1911, tillverkade bland annat kanoner, kulsprutor, fartyg och även de första stridsflygplanen.
Rysslands tsar Nikolaj II besöker pansarkryssaren Rurik, som byggdes av Vickers 1906.
Donerade miljoner till Grekland
Zaharoff skänkte bort stora summor av sin personliga förmögenhet till Grekland för att stödja landets försök att expandera sitt territorium. Det sades att han donerade så mycket som 2,5 miljoner dollar årligen till Grekland. Ändå förlorade grekerna kriget mot turkarna.
Zaharoff stod tveklöst på ententens sida under första världskriget och försökte även få med Grekland i alliansen. Han gjorde också ett misslyckat försök att få Turkiet att lämna centralmakterna. Utöver de diplomatiska insatserna skänkte även Zaharoff stora summor till Englands och Frankrikes krigskassor. 1918 blev han adlad i Storbritannien och kunde därefter
titulera sig sir Basil Zaharoff, riddare av Bath.
Köpte bank i Monaco
Zaharoffs vänskap med furst Ludvig II av Monaco ledde till att han sedermera köpte Société des Bains de Mer, den skuldsatta bank som ägde det kända kasinot i Monte Carlo. Han lyckades göra kasinot lönsamt igen och valde att tillbringa sina sista år i Monaco. Bland det sista som Zaharoff ska ha åtagit sig var att nedteckna sina egna memoarer men sedan brände han manuset innan han avled 1927.
I dödsboet fanns bara en oansenlig del av hans miljardförmögenhet kvar. Ingen visste säkert var pengarna hade tagit vägen. Zacharias Basileios Zaharoff förblev en av Europas mest mystiska män ända in i döden.
Publicerad i Militär Historia 3/2020