Julius Caesar i strid.

© Wellcome Images

7 klassiska manövrer

Det finns flera sätt att anfalla på, men några odödliga taktiker återkommer gång på gång genom historien. Här presenterar vi sju standardmanövrer ur de stora fältherrarnas manual.

21 april 2018 av Hugo Nordland

Genombrottet bygger på att slå upp en lucka i fiendens linje. Något det tyska blixtkriget under andra världskriget byggde på.

1. Genombrott

Att slå till mot fiendens svagaste punkt har alltid varit ett gångbart tips till historiens fältherrar. Genombrottstaktiken bygger på att koncentrera sina styrkor mot den tunnaste delen av motståndarens stridslinje och försöka bryta igenom den. Väl igenom kan man lätt skära av kommunikationer och underhållsleder samt förmodligen omringa stora delar av fiendens armé. 

Den som blev genombruten på detta sätt hade inte långt till nederlaget. Detta visste till exempel tyskarna mycket väl när de tillämpade blixtkrigstaktiken under andra världskrigets inledning.

FÅ MILITÄR HISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Men taktiken är betydligt äldre än så. Redan 338 f Kr genomförde Filip II:s makedonska armé ett avgörande genombrott under slaget vid Chaironeia. Först beordrade Filip en taktisk reträtt på sin högerflygel vilket fick halva den grekiska styrkan att avancera och därmed skapa ett glapp mellan sig och den andra halvan vari de makedonska falangerna kunde slå in en kil.  

Sned slagordning innebär att man kraftsamlar på ena flanken i syfte att bli överlägsen på en specifik del av slagfältet. Fredrik den stores preussiska infanteri hörde till Europas mest väldrillade.

2. Sned slagordning (kraftsamling)

En befälhavare måste alltid fördela sina styrkor dit de gör störst nytta. En sned slagordning innebär att man fokuserar sin huvudstyrka till ena flanken, så att man blir avsevärt starkare än fienden på just denna del av slagfältet. Resten av linjen blir då svagare och får främst söka defensiva positioner och utkämpa uppehållande strid.

Fredrik den store av Preussen gjorde bruk av sneda slagordningar med stor finess. Han använde sig ofta av en tunnare frontlinje med större styrkor bakom som under slaget kunde manövrera och förstärka den flank där fältherren trodde sig ha störst chans att slå tillbaka fienden och sedan rulla upp honom med kavalleri. 

Fredrik var även en mästare på att utnyttja terräng och krutrök från kanoner och gevär för att dölja sina manövrer och på så sätt undanhålla fienden information om var stöten skulle sättas in.  

Omfattning genomförs med hjälp av snabba enheter som tar sig runt fiendens ena flank. Alexander den store använde taktiken i slaget vid Issos 333 f Kr.

© Berthold Werner

3. Omfattning

Hammaren och städet är en metafor som ibland används för att beskriva manövern omfattning, som går ut på att försöka komma runt motståndarens ena flank och på så sätt slå mot honom från mer än ett håll.

Städet utgörs av centern, vars uppgift är att hålla fienden på plats. Vanligen används här långsamma enheter som infanteri.

Snabba enheter på ena flygeln, som kavalleri, stridsvagnar eller mekaniserade förband, utgör hammaren som ska slå från sidan och krossa motståndaren mellan sig själv och städet.

För den som blir utsatt för en lyckad omfattning kan det bli en väldig psykologisk påfrestning och i många fall har manövern lett till att fienden drivits på flykten innan hugg och slag utväxlats. 

Ett känt exempel är slaget vid Issos 333 f Kr där Alexander den store slog sig igenom den persiska vänsterflygeln och fick befälhavaren Dareios att själv ta till flykten, varvid hans armé stod utan ledning.

Dubbel omfattning bygger på koordinerade anfall mot fiendens båda flyglar i syfte att innesluta honom. Under stora nordiska kriget användes karolinernas kavalleri framgångsrikt i denna manöver.

4. Dubbel omfattning

Det gick exakt som fältmarskalk Carl Gustaf Rehnskiöld planerat. Det svenska kavalleriet drev först bort fiendens svagare kavalleri på flankerna för att sedan vända »innåt» och slå det centralt placerade infanteriet i ryggen. Slaget vid Fraustadt 1706 blev en betydelsefull seger för den karolinska armén och ett skolboksexempel på manövern dubbel omfattning.

Denna anfallstaktik bygger på koordinerade anfall mot fiendens höger- och vänsterflygel samtidigt. Fördelen med detta är att om man lyckas kringgå båda fiendens flanker blir han omringad, måste försvara sig i flera riktningar samtidigt och kan inte fly.

En variant på den dubbla omfattningen är den så kallade kniptångsmanövern. Detta var vad tyskarna försökte genomföra i slaget vid Kursk 1943 då man från två olika håll slog mot en 19  mil lång och 12 mil bred utbuktning i den sovjetiska linjen. Om operationen hade lyckats hade fem sovjetiska armékårer knipsats av och omringats. 

Indirekt angrepp. Genom dold förflyttning vill man få till ett överraskande anfall mot ett känsligt mål. Något sydstaterna lyckades med under slaget vid Chancellorsville i amerikanska inbördeskriget.

© Library of congress

5. Indirekt angrepp

General Howard kunde knappt tro sina ögon. Ut ur skogen vällde över 20.000 sydstatare skrikande sitt karaktäristiska Rebel Yell. Man hade blivit helt tagen på sängen. De flesta nordstatarna satt och åt vid tillfället och hade sina gevär oladdade. 

På något sätt hade sydstatsgeneralen Stonewall Jackson förflyttat sig dold runt nordsidans högerflank och anföll nu från en riktning man inte alls förberett försvar mot.

Denna den andra dagen av slaget vid Chancellorsville, den 2 maj 1863, massakrerades så nordstaternas 11. armékår. Det hela möjliggjordes av general Jacksons indirekta angreppssätt.

Syds överbefälhavare Robert E Lee hade beordrat en mindre del av sin armé att inta defensiva positioner nära Chancellorsville samtidigt som han skickade Jackson via en obevakad skogsväg runt hela nordstatsarmén för att anfalla dess sårbara högerflank.

I allt väsentligt påminner det indirekta angreppet om en omfattning med skillnaden att den sker redan under uppmarschen och i större skala. Vidare är målet för det indirekta anfallet ofta ett känsligt mål bakom fiendens linjer, såsom en stab, ett artilleribatteri eller en viktig försörjningslinje.

Slaget vid Ulm 1805 slutade med att Napoleon genom skickligt, indirekt manövrerande lyckades omringa sina österrikiska motståndare och få dem att ge upp i stort sett utan strid, 25.000 man hissade vit flagg.  

Falsk flykt ska lura en del av fiendens armé att förfölja och på så sätt kunna omringas. Det hände under slaget vid Hastings 1066. 

6. Falsk flykt

Djingis khans mongoliska horder lade under sig ett landområde som med tiden skulle växa till världshistoriens största sammanhängande imperium. Det hela skedde med en synnerligen medveten taktik – falsk flykt.

Tidigt i ett fältslag låtsades den mongoliska hären, som enbart bestod av kavalleri, tappa modet och fly. Den förföljande fienden hamnade i oordning på grund av att olika enheter rör sig olika snabbt på slagfältet.

Plötsligt vände de mongoliska ryttarna för att istället slå en ring runt sina oorganiserade motståndare och avlossa ett dödligt smattrande av pilar från sina kompositbågar av trä och horn.

Falsk flykt är ett beprövat men svårt grepp för en befälhavare att använda. Om man inte är noggrann kan flykten mycket väl övergå i verklig panik.

Det finns även exempel där manövern uppstått spontant på slagfältet för att sedan sättas i system så snart befälhavaren insett manöverns effektivitet. Det var precis så Vilhelm erövraren segrade vid Hastings 1066. 

Anfall från defensiv position. Först låter man en fiende trötta ut sig genom anfall mot en lättförsvarad position. Därefter går man till motanfall. Caesar använde taktiken i slaget vid Alesia.

7. Anfall från defensiv position

De var fyra mot en. Den sammantagna galliska styrka som samlats i och utanför staden Alesia hade ett förkrossande numerärt övertag mot Julius Caesars legioner.

Den romerske generalen höll i september år 52 f Kr staden Alesia under belägring. De galliska försvararna hade sänt ut ryttare för att mobilisera andra stammar till förstärkning. Caesar beordrade då byggandet av en egen befästning utanför staden, med bålverk och löpgravar.

Upprepade anfall slogs tillbaka innan Caesar lät sitt kavalleri rida ut och krossa gallerna.

Publicerad i Militär Historia 6/2017

Kanske är du intresserad av...

Läs också