Henryk Sucharski.

© Ullstein/Getty

Henryk Sucharski – ifrågasatt polsk hjälte

Han ledde försvaret av Westerplatte under den tyska invasionen 1939. Men på senare år har Henryk Sucharskis insats ifrågasatts.

30 juni 2018 av Svante Sandblom

De första skotten i andra världskriget avlossades strax efter kvart i fem den 1 september 1939. Det var det tyska slagskeppet Schleswig-Holstein som öppnade eld mot den polska garnisonen på halvön Westerplatte i Gdanskbukten. 

Garnisonen som var underlägsen i numerär mot de tyska angriparna och isolerad från omvärlden lyckades hålla ut i sju dagar, ledda av major Henryk Sucharski.

Stred för Österrike-Ungern

Sucharski föddes 1898 i byn Gręboszów i södra Polen. I februari 1917 tog han tjänst i Österrike-Ungerns armé. Under första världskriget tjänstgjorde han på den italienska fronten men drabbades av malaria och vårdades efter det på olika militärsjukhus under resten av kriget.

1919 gick Sucharski med i den nybildade polska armén och i mars samma år deltog han i försvaret av sydöstra Polen i gränskonflikten med Tjeckoslovakien. Han befordrades till korpral och fick en befälstjänst i nordöstra Polen där han deltog i strider mot bolsjevikerna som efter att ha segrat i ryska inbördeskriget bildade Sovjetunionen 1922.

Det tog en vecka för de tyska styrkorna att inta Westerplatte i andra världskrigets första belägring.

Fick Virtuti Militaria-orden

Sucharski steg i graderna. I januari 1920 blev han löjtnant av andra graden och fick tapperhetsmedalj för sina insatser vid slaget om Potnica och Bogdanówka den 30 augusti 1920. För sina insatser i kriget mot bolsjevikerna befordrades han till löjtnant av första graden och fick Virtuti Militari-orden, Polens högsta militära utmärkelse.

Under mellankrigstiden steg han ytterligare i graderna för att 1938 bli major. 

Kommendant för Westerplatte

Den 3 december 1938 blev major Henryk Sucharski kommendant för Westerplatte. Han har först beskrivits som en hjälte i historieskrivningen, men på senare år har hans roll ifrågasatts.

Sucharskis order var att Westerplatte skulle hålla ut i tolv timmar och efter det hade han helt fria händer att kapitulera om situationen krävde det. En del historiker hävdar att han var beredd att ge upp redan andra dagen av belägringen efter det att garnisonen hade attackerats från luften av cirka 60 tyska Junkers Ju 87 Stuka störtbomplan.

Garnisonen fick respit

Om det tyska luftangreppet den 2 september hade koordinerats med ett anfall på marken hade Westerplatte med största sannolikhet fallit där och då. Markanfallet uteblev dock, och garnisonen på Westerplatte fick på så sätt en nödvändig respit.

Det var, under den vecka som striderna pågick, svårt för tyskarna att överblicka varifrån polackernas eld kom. Den var så skickligt koordinerad att tyskarna trodde att deras fiender byggt ett fort på Westerplatte. Efter den första dagens stora förluster, 82 döda och sårade av 200 man, var tyskarna därför försiktigare i sina anfall på marken.

Kapten Franciszek Dąbrowski framhålls av en del nutida historiker som den egentlige ledaren av Westerplattes försvar. I bakgrunden en bild från Westerplatte idag.

Westerplatte kapitulerade

Det sista försöket den 7 september var inget reguljärt anfall utan ett spaningsanfall. Tyskarna blev därför överraskade när garnisonen på Westerplatte plötsligt kapitulerade. Sucharski och hans befälsstab bedömde att det inte gick att genomföra de närstrider som väntade och samtidigt ta hand om sårade soldater. De hissade därför vit flagg.

Sucharski tillbringade resten av kriget i olika tyska fångläger. När krigsslutet närmade sig flyttades fångarna under ofta kaotiska förhållanden. Under en sådan evakuering i mars 1945 fick Sucharski inre skador som han sedan aldrig återhämtade sig ifrån. 

När freden kom sändes han till tjänstgöring i Italien. Han vårdades på sjukhus en tid men dog den 30 augusti 1946 av bukhinneinflammation.

Henryk Sucharski begravdes först på en polsk krigskyrkogård nära Bari i Italien.

Den 1 september 1971, på årsdagen av andra världskrigets början, fördes hans aska tillbaka till Polen och begravdes under militära hedersbetygelser på Westerplatte.

Sucharski bröt samman

Filmen Slaget om Westerplatte 1939 från 2013 skildrar de polska försvararnas utsatthet och stridernas intensitet på ett realistiskt sätt. Filmen är ifrågasatt i Polen eftersom den visar hur Sucharski får ett mentalt sammanbrott under belägringen och blir oförmögen att föra befäl.

Istället hävdar filmen, liksom en del nutida historiker, att det var Sucharskis ställföreträdare, kapten Franciszek Dąbrowski, som i praktiken bestämde och i det längsta vägrade att kapitulera.

En teori som framförts är att den kommunistiska regimen mellan 1945 och 1989 lyfte fram Sucharski som den stora hjälten vid Westerplatte eftersom det passade deras syften bättre – han var ju son till en skomakare. Dąbrowski som i praktiken kom att föra befäl under slaget om Westerplatte kom från adeln.

Publicerad i Militär Historia 12/2017

Kanske är du intresserad av...

Läs också