Gustavianer återintar Saint-Barthélemy
År 1784 lyckades Gustav III förvärva Saint-Barthélemy och ett antal svenskar satte segel mot den lilla ön i Västindien för att förverkliga kungens dröm om mäktiga kolonier. Nu, mer än 200 år senare, upprepar föreningen Westgiöta Gustavianer samma resa.
Kommunen (Collectivité de Saint Barthélemy) och ASBAS (föreningen för bevaring av den svenska tiden på ön) har bjudit in föreningen Westgiöta Gustavianer till att medverka i "Svenska månaden" på Saint-Barthélemy. 10-18 november kommer föreningen att levandegöra tiden då Sverige övertog ön från Frankrike och låta befolkningen uppleva små glimtar av 1784.
Det kommer att bjudas på samtida dans och musik spelat av Junekvintetten från Jönköpings stadsorkester och föreningen kommer att förevisa krut och musköter, vaktavlösning, lägerliv och matlagning från 1700-talet.
Saint-Barthélemy var svensk koloni från 1784 till 1878. Sverige förvärvade ön i utbyte mot vissa handelsrättigheter i Göteborgs hamn. Byteshandeln var ett resultat av Gustav III:s önskan att återupprätta Sverige som en europeisk stormakt, vilket skulle främjas genom lukrativa svenska kolonier.
1785 förklarades den nyanlagda staden Gustavia som frihamn och året efter startades det Svenska Västindiska Kompaniet på ön. Ett av privilegierna som Svenska Västindiska Kompaniet hade var rätten att bedriva slavhandel mellan Västafrika och Västindien. Saint-Barthélemy blev en betydande plats för både svensk och internationell handel.
Gustav III:s storslagna planer gick dock om intet. Politiska förändringar, flera orkaner och oroligheter på ön ledde till att den så småningom miste sin betydelse. Sverige sålde tillbaka Saint-Barthélemy till Frankrike 1878.
Hämtad ur Nyhetsfronten