Den tysk-romerske kejsaren Maximilian I (1486–1519) förde otaliga krig. Dessa skildras i den romantiserade biografin Der Weisskunig (Den vite konungen), troligen dikterad av kejsaren själv.
År 1415 led fransmännen ett historiskt nederlag mot engelsmän med långbågar. Först lurades de att galoppera in i en vall av spetsiga pålar, sedan massakrerades de.
Det var kavalleriet som var grunden till Djingis khans världsimperium. Mongolerna behärskade ridkonsten till fullo. Med överlägset samband och smart taktik besegrade de sina motståndare.
Sällan har ett nederlag hyllats så mycket som den serbiska förlusten vid Kosovo Polje 1389. Trots att slaget inte var avgörande i krigen mot osmanerna symboliserar det än idag serbisk kamp och drömmar om en svunnen storhet.
Ofta tänker man på de brittiska öarna när vikingatåg i västerled – med tillhörande plundringsräder – kommer på tal. Dock var nordmännens härjningar i frankerriket nog så omfattande. Nya teorier pekar på att de delvis kan ha haft religiös bakgrund.
Genom att skickligt ta chansen när den dök upp lade Saladin under sig både Egypten och Syrien. Den muslimske härföraren förklarade sedan jihad – heligt krig – mot korsfararna och vände blicken mot Jerusalem.
William Marshal tjänade Rikard Lejonhjärta, prins John och fem andra engelska kungar. Han förlorade aldrig en tornering och red ut i sin sista strid som sjuttioåring.
Den 14 oktober 1066 avgjordes Englands framtid. I det mytiska slaget vid Hastings ställdes den sittande kungen Harolds sköldborg och bredyxor mot normanden Vilhelms kavalleri och bågskyttar.
Det skotska parlamentet vill ha en ny folkomröstning om att gå ur Storbritannien. För 700 år sedan stod kampen för självständighet på slagfältet. Vid Bannockburn ledde Robert Bruce skottarna mot den engelske kungen Edvard II.
