Kriget i bilder: Medeltida propaganda

Ärkehertigen stred som folk

Tyska svenner redo att storma Arnhem med ryttarlans i hand år 1478. Åren innan hade de schweiziska pikenerarna visat att framtiden tillhörde dem och inte det tunga rytteriet (»riddare»).

Det var ett tecken i tiden när den unge ärkehertig Maximilian inför (det första) slaget vid Guinegate år 1479 steg av sin häst, fattade en pik och ställde sig i täten för sina pikenerare istället för sina svenner.

Landsknektar

Detta träsnitt med en scen ur krok- och torskkriget (1481–1483) ger en bild av hur Maximilians landsknektar såg ut runt 30 år senare, när boken gjordes.

Alla knektar bär harnesk och är beväpnade med antingen hakebössa eller pik. På fanan till vänster skymtar Maximilians vapenmärke, det burgundiska korset.

Träsnittet gjordes av Hans Burgkmair (1473–1531), vars initialer syns på kanonen.

Gents kapitulation

Maximilian framför ett förband knektar med pikar i händerna. Kejsaren håller på att skära sönder staden Gents (i dagens Belgien) privilegiebrev efter att den kapitulerat för honom år 1485.

Slaget vid Hulst

Drabbning vid Hulst i närheten av Gent i dagens Belgien år 1488 under burgundiska tronföljdskriget.

Det ger en bild av hur de brutala närstriderna mellan tidens pik- och hillebard-beväpnade hopar artade sig.

Fiendehopen till höger i bild understöds av armborstskyttar. Under Maximilians livstid användes det äldre armborstet och långbågen parallellt med den moderna hakebössan.

Trossvagnarna var härens ryggrad

Arméernas ständiga ledsagare, trossvagnarna, bar på förnödenheter som var centrala för att försörja soldaterna.

Här intar Maximilians styrkor en stad år 1499 under schwabiska kriget. Kriget slutade med att schweiziska edsförbundet besegrade Maximilian och hans allierade.

Artilleriunderstöd och långbågar vid Guinegate

Detta träsnitt föreställer slaget vid Guinegate (i dag Enguinegatte, i nordvästra Frankrike) den 16 augusti 1513.

Mitt i bilden drabbar engelska svenner samma med franska, varav några har börjat fly. I den övre delen av bilden ger engelska långbågskyttar – under kejserliga banér! – och kanoner eldunderstöd.

I förgrunden hejar Maximilians landsknektar på sina engelska allierade.

Stormningen av Padua

I slutet av september 1509 försökte Maximilian ta den venetianska staden Padua med storm. I lägret i förgrunden står svenner och landsknektar i reserv.

Bräschen har skjutits upp av både nyare kanoner med lavetter och äldre bombarder bakom skärmar.

Stormningen misslyckades och Maximilian fick snart ge upp belägringen då han inte längre hade råd att betala ut löner till sina legoknektar.

Publicerades i Militär Historia 5/2020