22 januari: Det påvliga schweizergardet bildas

Den 22 januari 1506 når de 150 första schweiziska legosoldaterna fram till Rom för att bilda det påvliga schweizergardet.

En soldat ur schweizergardet övervakar ett möte mellan kardinalerna och påven Pius V under 1560-talet.

Den 22 januari 1506 marscherar 150 schweiziska legoknektar in i Rom. De är värvade av påven Julius II, tidigare kardinal i Lausanne, och blir grunden i det påvliga schweizergarde, Guardia Svizzera Pontificia, som än idag står för säkerheten i Vatikanen.

Påven är under den här tiden aktivt inblandad i de värdsliga konflikterna och gardet används i strid fram till det italienska krigets slut 1559.

Schweizergardets mest berömda insats görs i maj 1527 när den tysk-romerske kejsaren Karl V:s trupper skövlar Rom. 147 gardessoldater håller stånd i Vatikanen mot övermakten tillräckligt länge för att påven ska hinna fly med 40 gardessoldater via de underjordiska tunnlarna. Samtliga 147 som stannar kvar dödas i striden.

Schweizergardet kännetecknas av sina färgglada uniformer i rött och gult och de står på vakt med hillebarder i Vatikanen än idag.

Efter mordförsöket 1981på Johannes Paulus II har gardet dock lagt större fokus på säkerhet och att försvara sig mot terroristattentat.

För att bli medlem av schweizergardet krävs att man är katolik, schweizisk medborgare och under 30 år.

Läs också:
1500-tal

År 1522 stred Johanniterorden mot osmanska riket. Riddarna på den grekiska ön Rhodos var bara 7 500 försvarare mot belägringsarméns 100 000 man.

Krig över tid

Framåtanda och djärva offensiver har varit segerrecept för flera berömda befälhavare. Mindre kända är de som lyckats vinna hela krig genom att undvika drabbningar. Här har vi samlat fem av dessa försiktiga generaler.

Slaget vid Brännkyrka 1518.
1500-tal

År 1518 möttes Sten Sture den yngres bondehär och den danske kungen Kristian II:s tyska legoknektar i ett slag om Stockholm – slaget vid Brännkyrka. På ett hörn finns också den unge ädlingen Gustav Eriksson Vasa med.