Den 22 januari 1506 marscherar 150 schweiziska legoknektar in i Rom. De är värvade av påven Julius II, tidigare kardinal i Lausanne, och blir grunden i det påvliga schweizergarde, Guardia Svizzera Pontificia, som än idag står för säkerheten i Vatikanen.

Påven är under den här tiden aktivt inblandad i de värdsliga konflikterna och gardet används i strid fram till det italienska krigets slut 1559.

Schweizergardets mest berömda insats görs i maj 1527 när den tysk-romerske kejsaren Karl V:s trupper skövlar Rom. 147 gardessoldater håller stånd i Vatikanen mot övermakten tillräckligt länge för att påven ska hinna fly med 40 gardessoldater via de underjordiska tunnlarna. Samtliga 147 som stannar kvar dödas i striden.

Schweizergardet kännetecknas av sina färgglada uniformer i rött och gult och de står på vakt med hillebarder i Vatikanen än idag.

Efter mordförsöket 1981på Johannes Paulus II har gardet dock lagt större fokus på säkerhet och att försvara sig mot terroristattentat.

För att bli medlem av schweizergardet krävs att man är katolik, schweizisk medborgare och under 30 år.