Merills marodörer

Merill’s Marauders var ett amerikanskt elitregemente med frivilliga soldater, särskilt tränade i och utrustade för djungelkrigföring. I februari 1944 inledde de ett fälttåg bakom de japanska linjerna i Burma som gav dem en närmast legendarisk status.

Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© Bernard Hoffman/The LIFE Images Collection/GettY
Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© US Army

Frank Merrill och Joseph Stilwell

Brigadgeneral Frank D Merrill med sin chef, general Joseph W
Stilwell, vars något bistra uppsyn i alla fall på den här bilden lever upp till hans öknamn, »Vinäger-Joe». Merrill följde med sina mannar ut i fält, men måste evakueras efter att ha fått en hjärtattack, utlöst av umbärandena i Burmas djungler.

Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© Bernard Hoffman/The LIFE Images Collection/GettY

Det hopplösa namnet

De hette egentligen »5307:e sammansatta enheten (provisoriska)», men det var ett så hopplöst namn att en krigskorrespondent döpte om den till Merill’s marauders (Merrills marodörer) efter chefen. Förbandet upplöstes i augusti samma år, men har i efterhand upphöjts till moderförband för dagens amerikanska 75:e jägarregemente (Rangers). På bilden korsar några marodörer en flod i Burma.

Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© Bernard Hoffman/The LIFE Images Collection/Getty

Till fots genom Burmas djungler

Merrills marodörer var en long range penetration-enhet, som marscherade till fots genom Burmas djungler. Med sig hade de flera hundra hästar och mulåsnor för att bära proviant, bazookor, granatkastare och annan tung utrustning. Under sitt fem månader långa fälttåg förflyttade sig män och djur 120 mil i terräng som ofta var sämre än den på fotot.

Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© Corbis/Getty

Marodörerna försörjdes från luften

Marodörerna fick allt underhåll från luften. Här ska några mannar just kasta ut en låda krigsmateriel ur sin C-47. Luftförsörjningen fungerade dock inte alltid, och efterhand spred sig undernäring i leden.

Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© Corbis/Getty

Fotvård i fält

Några marodörer tar hand om sina fötter under en lugn stund. Att vårda sin hälsa var centralt i Burmas djungler, och i förbandet höll man hårt på fälthygienen. Det räckte dock inte. Många knäcktes av malaria, tyfus eller dysenteri.

Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© Alfred Wagg/FPG/Hulton/Getty

Eldunderstöd vid Myitkyina

Marodörernas sista insats blev den tolv veckor långa, grymma belägringen av Myitkyina i norra Burma. På bilden laddar några »marodörer» en lätt haubits den 27 juli 1944. Högen med hylsor är resultatet av nio timmars eldgivning mot de inneslutna japanerna.

Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© US Signal Corps

Tapperhetsmedaljer till marodörerna

Belägringen vid Myitkyina var en fruktansvärd prövning för de redan utmattade soldaterna i Merrills marodörer. Av de 2 750 män som satte av från basen den 24 februari 1944 var 130 stridsdugliga när operationen avbröts den 10 augusti samma år. På bilden delar general Stilwell ut medaljer till en handfull halvnakna och tämligen luggslitna män som verkligen ser ut som just marodörer. Samtliga soldater i förbandet tilldelades tapperhetsmedaljen »Bronze star».

Merrills marodörer – amerikanskt elitförband i Burmas djungler under andra världskriget.
© Corbis/Getty

Hemma igen

Amerikanska veteraner återvänder till New York 1945. »C.B.I.» står för China, Burma, India. Bland förbandsnamnen på banderollen syns Merrill’s Marauders, deras efterföljare Mars Force och de som höll dem vid liv, Combat Cargo.