Irakiska soldater kurar ihop sig i skyttegravarna i Basratrakten med en sovjetisktillverkad LPO-50-eldkastare. Efter en första framgångsrik irakisk offensiv förvandlades kriget till ett blodigt skyttegravskrig.

© Peter Jordan/Getty

Iran-Irakkriget fastnade i skyttegravarna

När Saddam Hussein 1980 invaderade det instabila grannlandet Iran trodde han att det skulle bli enkelt, men de två länderna drogs in i ett skyttegravskrig, så låst och blodigt att det ibland jämförs med första världskriget. När de två utmattade staterna slöt fred i augusti 1988 hade kriget kostat hundratusentals människor livet och ödelagt bägge ländernas ekonomier.

16 maj 2020 av Magnus Olofsson
Irakisk offensiv med stridsvagn under Iran-Irakkriget.
© Bettmann/Getty

Irakisk framryckning

Irakiska soldater och stridsvagnar under framryckning mot en pontonbro slagen över Karunfloden i Iran den 22 oktober 1980. I bakgrunden syns rök från en brinnande oljeledning. Bara ett par dagar senare började den irakiska offensiven köra fast och snart nog stelnade frontlinjerna.

Iransk soldat i skyttegrav iförd gasmask under Iran-Irakkriget.

Ett kemiskt krig

Enligt en uppskattning dödades och sårades mellan 50 000 och 100 000 iranska soldater och civilister av irakiska attacker med bland annat sarin och senapsgas under kriget. Gasmasken var ofta enda räddningen. På bilden syns en iransk soldat iförd gasmask i en skyttegrav.

Iransk barnsoldat under Iran-Irakkriget.

Barn användes som kanonmat

Om Irak blev ökänt för bruket av stridsgaser under kriget så var Iran notoriskt för sina barnsoldater. Pojkar i 16–17-årsåldern, ibland till och med ännu yngre, rekryterades till Basijmilisen och skickades med minimal träning till fronten där de användes som ren kanonmat.

Irakisk artilleripjäs avfyras under Iran-Irakkriget. 1980.
© Bettmann/Getty

Krigets viktigaste vapen – artilleripjäserna

En irakisk artilleripjäs i strid nära iranska hamnstaden Abadan 2 oktober 1980. Med tiden utvecklades artilleriet till irakiska arméns viktigaste vapen eftersom det kunde kompensera för landets brist på manskap. Massiva artilleribombardemang både i försvar och anfall höll nere de egna förlusterna. »Vi anfaller med vårt artilleri, vi är tålmodiga», ska en irakisk general ha sagt.

Iransk revolutionsgardist gråter över sin stupade bror under Iran-Irakkriget.
© Kaveh Kazemi/Getty

Hundratusentals krigsoffer

En iransk revolutionsgardist gråter jämte sin bror som stupat den 16 oktober 1980. Han blev en av hundratusentals människor som förlorade livet i ett av de dödligaste krigen i världen efter andra världskriget.

Kvinnliga iranska soldater – basiji – med AK-47 i en skola under Iran-Irakkriget.
© Kaveh Kazemi/Getty

Kvinnor massmobiliserades

Iförda svarta chadorer bekantar sig kvinnliga milissoldater, så kallade basiji, med automatkarbiner modell AK-47 på en skola i västra Teheran, som en del i den iranska massmobiliseringen under krigets sista år. Irans diktator Ayatollah Khomeini tittar ned från ett foto ovanför svarta tavlan.

Irakiska soldater kapitulerar i staden Khorramshahr under Iran-Irakkriget.

Kapitulationen i Khorramshahr

I slutet av maj 1982 återerövrade iranska styrkor den strategiskt viktiga staden Khorramshahr som erövrats av irakierna i början av kriget. Männen på bilden är en handfull av de uppemot 19.000 irakiska soldater som kapitulerade under striderna. I Iran firas minnet av segern, den 24 maj, fortfarande varje år. 

Kanske är du intresserad av...

Läs också